Fake people don’t surprise me anymore, loyal people do.

Nä inte mycket uppdatering här inte men tiden eller orken räckte inte till de senaste veckorna. Varit mycket stress och för mycket negativt. Och det är båfor jag tänkte ta upp nu. Oj wooow vad jag är trött på att bli ils behandlad, som en liten dörrmatta liksom. Nä men det är lugnt det är bara Jasmin vi ändå trampar, Jon klara sig vi skiter i henne. Från att ha varit så nära och tajt med många men till att knappt säga hej? Att man inte ser hur man behandlar en annan person och  har mage att uttrycka sig saker och ting för mig förbannad. Jag har tröttnat på att alltid va där oavsett vad, jag har gett många andra chanser och alltid trott på att människor blir bättre. Vissa blir och vissa inte. Man ska inte dra alla över samma kam. Men jag är förbannat trött och så ledsen så jag kan inte beskriva med ord. Jag vill alltid Teo det bästa om andra, varför kan man själv inte få det av andra? Så som du själv vill bli behandlad ska su behandla andra. Sudda ut det negativa och puscha istället. Se inte ner på andra för vad de kan, jobbar med, hur de ser ut, vad de väljer att göra för son framgång. Puscha istället, vill du inte andra ska göra det till dig? Svar jo. Svårare än så är det. För att få respekt och kärlek måste man kunna ge. Även stå för vem du verkligen är. Vet du inte det så är det kanske där du ska börja, ta dig en titt i spegeln först. Sprid kärlek och inte hat. Peace /Jasmin