4 years..

hej!  Oj så sjukt fort tiden går. Redan 4 årsen jag låg där på marken och verkligen trodde allt var över. Ingen känsel i nederdelen och jag kände mig så krossad och hel tom. Att få ens fyrbenta vän på över 500 kg är ingen höjdare, inget man önskar sin största fiende heller.  Med tur i oturen bröt jag " bara" bak på bäckenbenet på två ställen och framtill var det hyfsat helt bort se från nån spricka. Två månader i säng och rullstol. Inget jämfört med dem som sitter i rullstol resten av sitt liv eller halvår - år.  Men det är sjukt så fort tiden går redan 4 år har gått.. Sinnes!   Med detta sagt ska framför allt vi hästmänniskor alltid ha med oss att det är stora och levande djur vi håller på med. Är man inte hundra säker på sin sak så låter man bli. Kan bli stora skador på både människa och häst. Har många i min omgivning som sitter i rullstol och den som har börjat gå och de som aldrig mer kan gå. Och att inte ta saker och ting för givet.   Och det är detta som gör en så upprörd när folk skriver över allt " ridsporten inte är en sport " tråkigt nog så är den trots allt näst största sporten. Coolt!  Och att vi ryttare bara sitter där och njuter. Ja det är en lång resa på många år tills man kanske kan få sitta och njuta nån minut på sin häst när den dansar fram. Men visst ni är välkomna på en liten fika och sitta upp på våra tre åringar så ska vi önska er en trevlig åktur.  Visa respekt och kärlek, det är 2017.  Peace  /Jasmin