You kill me, and I kill you!

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga eller komentera. Käner mig så sårbar på något sätt och den känslan har inte funits på evigheter. Var på parthey igår och det var nice. Jag var oxå och sa hejdå till Seban för sista gången, sorligt. Jag är lite uppskuren utav det där. Och sen kommer en till liten obetydlig sak och händer och då känns det som att hela världen rasar. Även fast det inte gör det. Eller det kanske den gör! Jag vet inte vad jag ska ta mig till, utav den där lilla saken började jag skaka, frysa och må illa, jag ville bara spy. Och endå var det en sak som i vanliga fall jag inte hade tagit så jätte illa upp för. Men nu känner jag mig helt förstörd och arg. Vill bara prata med dig och säga att allt är bra ju!