en vacker morgon slutar oftast i en katastrof

Visst är det härligt när man bara trivs med livet. Trivs med kompisarna,familjen och allt annat som betyder. När man känner att man inte behöver något annat just då. Härligt är det, men för det mesta håller det bara i sig en dag sen händer det något igen. Farfar är inne på sjukhuset nu, han fick en hjärnblödning/stroke. Inte hjärtat det här gången. Jag var inne hela dagen igår hos han och när dom öppna dörren till hans rum känndes det som att det inte gick att ta ett steg till. När han låg där såg han exakt ut som mormor gjorde den sista natten när hon gick bort i maj föra året. Lika förstörd och man känner att det där är inte min farfar eller mormor. Men ialla fall så var hans högra sida förlamad. Så ögat,armen,munen och benet funkar inte alls. Dom säger att det kan gå tillbaka efter någon dag men det är inte säkert. Just nu kan han ju varken prata eller gå och knappt se. När jag kom fram till sängen började jag givetviss gråta. Hatar sånna känslomässiga tillfällen när man igentligen inte ska gråta men tårarna bara rinnner.. Farfar log och klappa mig på kinden, det gjorde ju inte saken bättre. Sen tog han ett fast och hårt grep som han alltid gör om handen. Farmor fatta ju inte att han kan höra oss och fattar vad vi säger eller ser oss, så hon sa "han kommer nog aldrig hem igen". Vad fan farmor? Jag har aldrig sett min farafar gråta fören då. Tårarna bara ran och man såg att han var rädd. Sen när vi skulle gå hem frågade pappa sjuksköterskan vad hon trodde, som läget var så var det stabilt så chansen är stor att han fixar natten men mer är inte troligt. Tyvärr har han odsen emot sig. Som åldern,haft strokar förut,dåligt hjärna och mager. Ska jag vara ärlig.. så lyssnar jag inte. Min farfar är en stark och envis gammal gubbe. När vi skulle säga hej då så blev dom sista orden, vi ses sen hemma när du blir frist, du är lika envis som jag så du fixar det här. jag tror att han behöver känna att någon tror att han fixar det här och inte bara ger upp. Och om det nu blev dom sista orden till han så är jag nöjd med dom! Han bara log och klappa mig på kinden. älskar dig farfar.