Vår "mamma"grupp

Minns knapp när vi började ses, på något sätt blev den en första fika hos E och därefter har vi fortsatt.Det är ett öppet klimat, utan minsta prestige, med fyra guldklimpar födda någorlunda "samtidigt" men totalt olika. Vi mammor är också olika och hade inte börjat ses om det inte vore för att vi nu är på samma plats i livet och att våra vägar korsats.Vi har alltid lika trevligt, tiden springer iväg. Ska inte den ena äta så är det någon av de andra, det är blöjbyte, sovpaus osv som avlöser varandra. Därtill ska vi vuxna äta, fika och dricka kaffe ;).Igår var vi återigen hos E för lunch och några timmars umgänge. Det blev både skratt och tårar!Inte bara jag som är emotionell och behöver lätta på trycket ibland. Vi pratade om förlust av familjemedlemmar och då är det svårt att hålla tårarna borta. Men det gör också vänskapen lite djupare att kunna vara ledsen. Jag tillhör ju de som fysiskt behöver lätta på trycket ibland...N är som en liten ångvält som underhåller de andra, L kunde stundtals sitta och bara titta på denna lille herrens upptåg :).