Trött och lealös

Som jag skrivit innan har lillebror kräkts emellanåt. Första dygnen är det tydligen helt normalt med lite illamående så vi har väl inte lagt så stor vikt vid det annat än att man gärna vill få honom på sidan och få ut det.  Men igår satte han lite skräck i oss. Sov gott under fm, och kräktes rätt rejält vid 10-snåret, en handfull. Såhär i efterhand inser jag att det var rätt mkt med tanke på hur liten magsäck de har när de är så små. Sen somnade han om och vid lunch vaknade han inte riktigt till som han vanligen annars gör för att vilja äta. Han brukar ju säga till var 4:e timme. Jag fick väcka honom och han åt lite halvdant för att sedan somna om. Vid 15:30 väckte vi honom igen. Han åt men tyvärr kaskadkräktes han direkt efteråt. När jag ville få honom att äta på nytt var han inte alls intresserad. Började klä av honom för när han blir kall brukar det ju bli liv i luckan. Hjälpte inte vidare mkt och han kändes knappt kontaktbar samt att jag upplevde lite små skakningar i benen. Inget vidare gensvar i händerna så vi valde att ringa in till BB. De tyckte att vi skulle komma in för en kontroll.  Vi ringde svärmor som kom och tog hand om L samt att jag precis innan vi åkte, vid 16:30, lyckades få i honom lite mat.  Det kändes så skönt att åka in och lite lugnare nu när han faktiskt hade fått behålla den sista maten, då kanske blodsockret kunde stiga. Väl framme i Vmo tyckte vi att han började bli som vanligt igen och kramade handen samt att han faktiskt skrek när vi klädde av honom på skötbordet. Alla värden såg bra ut! 18:30 gjordes en blodsockerkontroll som visade 3,4 vilket var normal för så små barn och vi fick åka hem med "en återställd kille".  Jag är förvånad över att sockret togs så sent. Min egen teori är att blodsockret var för lågt och att han därmed var för trött för att orka äta ordentligt. Men slutet gott! Nu är vi hemma igen och njuter! Idag ska E med L till tandläkaren och jag o A ska en snabbrunda på ”stan” - suget efter lite nytt till garderoben kom som ett brev på posten :)