Att tänka på sig själv.

Ibland går inte livet i den riktningen som man hade planerat, som man vill, eller som man hade hoppats på. Ibland blir allting bara för mycket... Jag får ofta tillfällen då jag bara känner mig ledsen. Det behöver inte ha hänt något särskilt, men jag känner mig bara så tom och jag blir ledsen helt enkelt. Och ibland mår jag inte så bra. Det är oftast så jag beskriver det: "jag mår inte så bra idag".  Jag vet inte ens själv vad det är, men jag känner mig instängd i min egen kropp, och jag orkar ingenting.  Imorgon är det nyårsafton, och planen vart att jag skulle vara med vänner, men efter operationen så har jag varit trött, jag är öm och just nu så går inte allt som planerat. Jag känner mig på något sätt utmattad, utan att jag egentligen har gjort något. Och då vart det en till sak att oroa sig för, vilket leder till en massa oro inombords, ångest. Allt blir bara för mycket ibland.  Idag kom jag fram till all jag faktiskt måste försöka tänka på mig själv och hur jag mår, och inte oroa mig för vad alla andra skulle tycka. Jag är inte särskilt beroende av andras åsikter eller uppmärksamhet i vanliga fall, men det finns tillfällen då jag känner mig väldigt tråkig för att jag inte vill hitta på saker med vänner, eller för att jag kanske inte alltid vill åka iväg. För att jag hellre skulle vilja vara hemma och gå runt i pyjamasen hela dagarna, helst med näsan i en bok.  Men jag har komit fram till att jag är inte tråkig för att jag inte alltid är med, jag försöker bara hjälpa mig själv att må lite bättre. Jag gör allt in min makt för att tillfredsställa alla, men nu är det min tur att ta hand om mig själv och sluta tänka på alla andra för stunden. Imorgon ska jag vara hemma, och jag ska gå runt i pyjamasen hela dagen, jag ska läsa mina böcker, jag ska rita, och jag ska kanske till och med titta på en film. För det är vad jag vill göra. Det är vad jag mår bra av just nu, och imorgon ska jag skita i alla andra och tänka på mig själv.