Alla är världens finaste

Jag tänkte sprida lite kärlek idag. Dels för att jag inte har för vana att göra det så ofta, i bloggen känns det som det mesta ter sig negativt, och dels för att alla ni andra ger mig så mycket kärlek. Jag vet inget bättre sätt än detta att ge tillbaka på. Till och börja med kan jag väl bara säga tack. Tack för att ni visar att ni bryr er, för att ni pratar med mig och lyssnar när jag pratar, för att ni hjälper mig, för att ni skrattar med mig, för att ni inkluderar mig, för att ni tar hand om mig. Tack för att ni gör allt detta, trots att jag är jag. Hur många gånger och hur ofta och hur länge har inte jag klagat på "mänskligheten"? På folk. På andra. Och hur fel har jag inte haft så många gånger? Hur otacksam har jag inte varit? Jag har exkluderat alla ni som är mina vänner. Och alla andra personer i världen som jag inte känner men ändå besvarar mitt leende på tunnelbanan? Ni är fantastiska allihopa! Så, så, så fantastiska!Det är inte meningen att jag mellan raderna ska hålla på och klanka ner på mig själv. Jag vill undvika det. Men jag har haft fel väldigt mycket. Jag har varit väldigt otacksam väldigt länge. Och jag är väl fortfarande det på sätt och vis. Men nu har jag insett hur mycket ni alla har gjort för mig, och hur mycket det betyder, och nu kan jag inte sluta tänka på det. Hur snälla ni är. Hur mycket jag tycker om er. Jag tycker så himla mycket om er!Nu vet jag inte vad jag ska skriva mer. Jag ville väl bara säga tack och att ni alla ska veta hur bra ni är. Och allt det där. Jag är så fruktansvärt glad över att ni är min vardag, och mina andra dagar. Ni gör mig lycklig allihopa!Nu ska jag göra er lyckliga också!Puss och KramKarin fylld med kärlek