Dissociation
Kvällen igår slutade i kaos. Låten jag lyssnade på triggade först en del fina minnen men sen blev jag väldigt ledsen. Det började med en panikångest attack som jag lyckades andas mig igenom så den blev inte så långvarig. Sen kom sorgen och förlamning i fosterställning. Jag kände mig så ensam. Jag var rädd eftersom jag har en så stark fasad utåt, en fasad som byggts upp under hela mitt liv men som nu börjar brytas ner, som en tegelmur där en sten tas bort åt gången. Ibland dras flera med. Jag fick panik över vad som händer när väggen rasat, tänk om ytan är allt jag har och det är tomt på insidan. Jag började ha högljudda konversationer med diverse personer (med migsjälv då) men detta gick långsamt över till att allting, inte bara jag själv utan allt i min lägenhet kändes fake. Min välinredda lägenhet kändes plötsligt bara ytlig. Jag kändes ytlig, lägenheten kändes som att den var gjord av plast. Tillslut tappade jag gråten, allt blev tyst. Allt kändes overkligt och främmande. Jag hade inte längre någon relation till migsjälv eller till något föremål i lägenheten. Kändes som att jag höll på att bli galen. Jag har ju läst rätt mycket psykologi nu och varit med om liknande upplevelser tidigare så jag förstod att det förmodligen rörde sig om derealisation och depersonalisation (https://sv.wikipedia.org/wiki/...). Dessa är dissociativa symptom där man känner att den yttre världen känns färmmande och man känner även att man själv är främmande. Jag kände att jag liksom bara var en kropp, som att det inte fanns något inom mig. Det var bara tomt. Jag gick runt som en zombie. Hörde av mig till mitt ex för att jag ville ha lite verklighetsförankring. Tillslut tog jag en antipsykotisk för att komma ur tillståndet. Jag fick dom utskrivna för några år sedan då jag gick runt med sådan här upplevelse under än längre tid och var uppvarvad samtidigt som jag hade ångest. Jag ville bra skriva av mig lite för jag får själv en tydligare uppfattning om vad som egentligen hände när jag skriver. Blev knappt någon sömn i natt men jag mår bättre idag.