Gett upp på livet

Inne på psyk igen... känns som jag aldrig mått såhär dåligt. Jag är så jävla desperat på att må bättre, på att nån bara ska förstå. Har självmedicinerat eftersom dom inte ger mig nån medicin som fungerar. Så nu får jag inte träffa Alexia. Känner mig så jävla ensam, jag vet att den enda personen som skulle göra allt för att få mig att må bra är min pappa vilket jag såklart är tacksam för. Älskar dig pappa! MINA JÄVLA FLYKTBETEENDEN, jag gör allt för att försöka komma bort från mig själv, jag skadar och förstör medvetet för mig själv, vet inte riktigt varför jag gör så men antagligen är det väl för att komma bort från ångesten. Vet helt ärligt inte hur jag ska klara mig igenom hösten och vintern, jag är så jävla rädd. Jag är rädd för droger men det känns som det är ända lösningen för att överleva mig själv och ångesten. Hjälp mig snälla, finns det nån som kan lyfta upp mig från botten och få mig på benen igen så jag kan börja kämpa igen, jag har gett upp.