Det blir väl bra

Ja vad ska jag säga, mitt liv just nu är stabilt och okej. Mycket bra har hänt. Jag får snart tillhöra servis boedet u mitt trapphus. Det innebär att jag får ännu bättre hjälp boendestödet inte kan hjälpa mig med, får hitta på aktivteter och personal mella 08-22. Sen så slipper jag att flytta. Jag ska ha sip möte den 4/9 med alla som är inblanade i mig. Ska på praktik möte den 5/9. Jag måste hämta medicien på öppenvården varje dag. MEN nu slipper jag gå till deb förstärkta öppenvården. Min läkare sa okej till att få ha medicin fre-sön och så jag till öppenvården mån-fre,   Jag tycker om min läkare haft henne i lite över fyra år. Så skönt att ha samma. Man blir trygg och hon vet vem jag och mina svagheter men även styrkor. Visst jag kan tröttna på min med den jag träffar på öppenvårde. Men ändå haft henne i fyra år. Känns som hon bromar och inte låter mig rikrigt bestämma med i min vård.   Vill gå PTSD utredning. Men enligt henne så sa psykologen jag träffa i 10 MINUTER att nä vi hoppar det hon kanske inte har det. HUR kan man dömma efter 10 min efter jag suttit och gråit p.g.a jag berättat i detalj om min våldtäkt och andra trauman.Tycker det är sjukt. Men ska ta upp det på mötet, hjälper inte hon mig så söker jag själv eller ber min godman. Jag blir så trött