Är det inte galet

Är det inte galet Är det konstigt Att vi är så många Många många Men ändå känna sig så ensam Sittandes i rummet med människor Känna panik växa Känna sig utfryst Ingen ser mig Ingen hör mig Kanske dom gör Men dom väljer att se igenom mig Dömd redan sen start Utpekad att alltid vara ensam Alltid den som ska ensam stå Borta ifrån första stunden Alltid ensam Vad är felet Vad gör jag gör fel Är jag så hemsk Jag är för udda För utstickande Värd allt Inte värt ett dugg I mångas ögon Inryckt i hjärnan sen barn Det sitter fast Orden och slagen Än finns minnena Utspelar sig än Kommer alltid vara det konstiga Den ingen vill ha i gruppen Ensam