Det här med tacksamhet

Tacksamhet. Ett stort ord, som betyder så otroligt mycket, Att känna tacksamhet, att vara tacksam. Jag funderade mycket på detta under gårdagen. Eller det började med att jag drog ett "Idag väljer jag att vara"- kort som det stod tacksam på. Och sen sa mamma till mig i telefonen, när vi diskuterade det faktum att jag nu varit i den här behandlingen i ett år, att jag istället för att känna skam och skuld ska känna tacksamhet. Tacksamhet att jag får chansen att faktiskt få all den här hjälpen så länge som jag behöver den. Det kändes passande att mamma sa så samma dag som jag dragit just det kortet. För när jag pratade med mamma var jag väldigt ledsen över allt jag missat hemma under det här året och att jag ännu inte är på hemmaplan för gott, som jag egentligen förväntat mig. Jag tänkte att det kanske skulle behövas några månader, sen skulle jag vara redo att fortsätta resan hemma. Men min tidsplan har kraschat, ganska rejält. Och jag var ledsen för det, det väcktes en skam och en skuld. En massa jobbiga, skamfyllda tankar har snurrat.  Varför har jag inte kommit längre? Jag borde verkligen gjort det! Jag har inte alls varit hemma mycket, jag har missat så mycket och kommer missa ännu mer i sommar. Missa allt som hör sommaren till.Lova kommer glömma mig, hon kommer aldrig komma ihåg vem jag är eftersom det dröjer så länge innan vi ses! Jag kommer missa allt det roliga med henne! Bobbo, min älskade Bobbo, jag missar ännu en sommar med honom. När jag tänkte allt detta var jag inte alls säker på att jag gör rätt val som är kvar här. Det har varit svårt att hitta motivationen i allt detta Så klart, det är inte direkt upplyftande tankar. Men sen pratade jag med mamma och vi försökte ihop vända det till något annat. För att jag ska orka med den här resan, ha kvar motivationen och bekämpa dom där dementorerna i huvudet, så ska jag försöka att hela tiden leta efter saker jag är tacksam för som jag har NU. Inte saker jag vill ha SEN, när jag mår bättre, när jag gör det jag VERKLIGEN vill. Utan det jag faktiskt har i mitt liv at this very moment. För det finns saker, även om vissa av dom kan tyckas vara ganska små och några kanske rent av världsliga. Men det är saker som jag behöver plocka fram just nu, för att se det fina och trygga runt omkring mig. -Jag är så OTROLIGT tacksam för min familj. Mina föräldrar, mina syskon, älskade Lova, mina syskons pojk- och flickvänner, mormor och morfar, kusiner. Alla, - Jag är tacksam över vädret, sommaren. Hur UNDERBART är det inte att få den här värmen och det här ljuset! - Jag är tacksam över att jag får den här hjälpen med mina problem. Att jag faktiskt tilldelats den här platsen, och att folk inte ger upp på mig. - Jag är tacksam över serien New Girl, den får mig ALLTID att skratta och just nu är det bland det bästa på dagen. När jag går och lägger mig och tittar på ett par episoder. - Jag är tacksam över alla underbara, fina kommentarer jag får här på bloggen. Det gör hela grejen med att blogga så mycket mer värdefullt och kul! <3 - Jag är tacksam över att Spöktimmen släpper en bonussäsong nu under sommaren! HUR KUL!? - Jag är tacksam över dom fina vänner jag har i mitt liv just nu som bara peppar, drar uppmärksamhet och stärker mig <3