Om vardagar och kallt kaffe.

  Det här med skolstart känns lite som när man för koppen till munnen för att dricka ur det sista kaffet, men sen inser att man redan druckit upp det. Förstår ni vad jag menar? Och det här med att jag kommer tillbaka till skolan och inser att jag ligger precis lika mycket efter som innan lovet känns bara som kallt kaffe. Iskallt kaffe. I ansiktet. När man sover. Typ.   Eftersom jag inte har så mycket att säga så kan jag ju i alla fall bjuda på en bra låt som passar min sinnesstämning ganska bra. Varsågoda.   Stay alive - Jose Gonzalez