Någon sorts extas.

      I Någon sorts extas av Johan Kinde får vi träffa sjuttonåriga Julian som lever i Stockholm i början av åttiotalet. Punkens tid är förbi vilket har givit plats till new wave, Bowie, neon och framför allt Bête Noire - bandet där Julian står för textskrivandet. Tillsammans med sin sidekick och några år äldre bästa vän Walther söker han febrilt efter nya rus, nya klubbar, nya outforskade marker. De söker efter någon sorts extas.         Någonstans känner Julian ändå att han har tröttnat på ny-tjej-varje-kväll-stilen. Det slår honom att han aldrig älskat någon och som svar på hans böner möter han Lina; en inåtvänd tjej som är känd för att vara svår lite svår. Tillsammans tar de en, inte helt plan, väg som kantas av droger, svartsjuka och kändisskap men självklart också magin kring den första riktiga kärleken.           Okej kära vänner, vill ni läsa en helt fantastiskt vacker, relaterbar och medryckande kärlekshistoria L Ä S då för gudsskull Någon sorts extas av Johan Kinde!!! Dock stämde beskrivningen av Stockholm, tiden och modet inte alls överens med mina tidigare vetskaper om 80-talet, det kan ju i och för sig vara så att jag har en helt vriden bild, vem vet, men med kärleken mellan Julian och Lina i fokus rekommenderar jag den här boken så jävla (ja, jävla) varmt. Jag grät vid flera tillfället pga det riktigt skar i hjärtat på mig och jag känner mig fortfarande helt medtagen och då läste jag ändå ut den för cirka en vecka sedan. Så h i m l a fin.