Äntligen normalt
Asså glädjen och lyckan hemma hos oss nu är nog maximal. Simon har äntligen börjat på ett nytt jobb vilket innebär att han kommer hem varje kväll!! Äntligen kan vi leva ett normalt "tråkigt" och underbart Svensson-liv! Är såååå skönt! På tal om något helt annat så har Leas första tand dykt upp. I söndags morgon upptäckte jag det när hon började tugga på mitt finger (hon tuggar på ALLT). Änsålänge har man inte märkt något annorlunda i hennes beteende, hon har inte varit gnällig men kommer kanske när den kommer upp mer. Däremot har jag fått bevisat att skadeglädje än den sanna glädjen, för när jag ammar henne så tramsar hon emellanåt och biter vilket gjorde ont redan innan denna tanden fanns, så ni kan ju själva lista ut att detta gör så mycket ondare. Och då säger jag såklart "aj" av reflex och hon börjar skratta och får värsta stora smilet 😂