21 Mars

Sådär då. Då har jag fått ordning på saker och ting. Alla kort är överförda efter resan och det har tagit år och dagar att ladda upp dem här på bloggen. Nu ska ni i alla fall få höra om min andra (och tyvärr) sista semestervecka under mitt år i USA.   Förra lördagen satte jag mig på ett plan från New York ned mot Miami tillsammans med ett gäng andra svenska au pairer som skulle dit på sina egna semestrar. Resandet tog hela dagen, men när klockan var omkring fem entrade jag lobbyn till hotellet där Martin, mamma och mormor bott sedan två nätter tidigare. Blev så glad av att se bekanta ansikten!Under de söndagen hade vi en heldag på Miami Beach och såklart brände jag mig trots spf 30. Solen stekte, vågorna var gigantiska och det var såååå skönt att bara få relaxa fullt ut!Måndag till tisdag hade vi hyrt bil för att kunna ta oss ut till Florida Keys med slutdestination Key West. Körde för första gången automatbil och min längsta rutt någonsin. Efter vägen stannade vi på en akvariepark i hopp om att få simma med delfiner. Det fullbokat ett bra tag framöver men vi fick istället hälsa och klappa på dom. Så mysigt. Efter den totalt ca fyra timmar långa bilresan landade vi på vårt supermysiga hotellrum på Key West. Under tiden vi var på KW hann vi både besöka "most southerna point monumentet" och en kanonfin strand. Vi stekte och svettades som grisar i det vindstilla, trettiogradiga vädret!   Väl tillbaka i Miami hade vi bara en dag kvar i värmen. Vi njöt, åkte jetski (och ramlade självklart i och skrattade tills magen gjorde ont) och besökte South Beach. Där var det mer uteliv med massvis av restauranger och mysig stämning.    Torsdag till söndag spenderade jag i NYC som turisktguide för min vilsna och shoppingsugna familj.  Vi såg det mesta man borde se och jag drog runt dom till affär efter affär. Som grädde på moset gick vi på slutspelsmatch mellan Rangers och Flyers, vilket var superhäftigt.   Jag hade en supertrevlig semestervecka även om det är knäppt hur fort allt blir som vanligt även om vi vart ifrån varandra i över åtta månader. Det tog inte ens ett dygn tills vi alla var lite småsura på varandra, men det visar väl bara på att allt är som vanligt.   Och nej, det är ingen som helst ordning på bilderna men ändå; tadaaa!