När det är lätt så är det rätt

Pratade en del om vänskap igår och insåg ganska snabbt in i diskussionen att när det är rätt så är det lätt. Jag och Linnea har känt varandra sedan vi var 10 år gamla och även om de vissa gånger gått flera månader när vi inte har hörts så känns det aldrig som att det var länge sedan när vi ses. Med henne är det lätt och när det är lätt så är det tamefan rätt. Det är samma med dom här grabbarna och speciellt då Blake som jag känner mest eftersom att det var han jag bodde med under hela min tid i Aussie. De få gångerna vi setts efter att jag åkte hem så har det varit så lätt, okomplicerat och roligt. Är det inte så det ska vara?