Gråtig och tömd på energi

Bild tagen inatt påväg hem ifrån festivalen Vaknade upp helt tom imorse. Tömd på energi. På glädje. På inspiration. På allt. Har varit så nära till tårar hela morgonen och nu har jag begärt lugn, fin musik på bilresan hem så att jag bara kan få gråta ut och tömma mig själv på tårar. Många förstår nog inte vilket speciellt liv jag lever. Hur mycket jag gör. Hur mycket jag ger, tar, får, är och vill. Missförstå mig rätt. Jag har världens bästa liv och jag är så tacksam för allt men det är jobbigt att bli bjuden på så mycket roliga saker när man inte kan tacka nej, och när man vill och när man kan. Och det är väl inte det som problemet i sig utan problemet är ju att jag alltid vill gå all in i det jag tar mig an. Och jag har alltid vetat att någonstans, någon gång så kommer det ta stopp. Och jag tror nog att det gjorde det idag.  (Okej nu gråter jag. Till Maroon 5 "she will be loved".....) Fan. Jag har haft världens roligaste helg. Varför är jag ledsen? Varför har jag en klump i magen och varför säger inte min kropp ifrån? För jag är ju ingen supermänniska och det är inte normalt att ha varit en heldag på festival, gå och lägga sig 03 och vakna 08 pigg som en mört både fredag och lördag... Och det är ju alltid så. Jag är aldrig energitjuven. Jag är alltid the life of the party. Up and about. Igång. Redo. Taggad. Glad. Fattar ni? Nu kanske det bara känns oklart och babbligt men jag behöver bara skriva av mig. Få ut allt som tynger mig idag. Fast egentligen är det ju inget som tynger mig för jag är ju inte ledsen. Jag bara ÄR. Ja ja. Uppdaterar er om helgen snart. Tack för att ni är ni och tack till alla ni som kommit fram och kramats med mig. Hade velat träffa er idag istället för idag hade jag verkligen behövt dom där kramarna. Hörs snart, puss!