Untzdag

Hej på er! Simskolan är i full gång, och jag kan verkligen inte säga det för många gånger - det är världens bästa jobb. Det värmer verkligen i hjärtat när jag ser hur barnen utvecklas. Blev stolt som tuppen igår, när en liten onge som kämpat med att ens våga doppa tån i tre år helt plötsligt doppar HELA huvudet. Och när en annan för första gången simmade 25 meter helt själv. Blev typ rörd till tårar. Lol, känner mig som världens bästa simlärare. Idag kom det faktiskt fram två föräldrar som berömde mig, och jag blev så himla glad.   Nu sitter jag här HELT ensam. Och jag gillar det inte? Har ju vanligtvis fölk omkring mig varenda vaken minut på dygnet, och nu sitter jag här helt ensam och rastlös... Jag har verkligen blivit sällskapssjuk under det senaste året. Förut var det bästa jag visste att vara ensam och brukade gå och längta till ensamhet. NU så sitter jag här och vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. Vill inget hellre än att åka till Kungshamn där resten av min familj befinner sig nu. Men så har jag ett jävla jobb att sköta :(   Simma lugnt!