Min familj

Skrev ju för ett tag sen att jag skulle göra ett inlägg om hur allting ÄR osv. Så jag tänkte börja lite smått med att skriva om min *värdfamilj*.  Familjen består alltså av pappa Rurik, mamma Nina, storasyster Olivia (6 år) och lillasyster Maria (snart 3). De är från Norge och pratar bara norska med varandra. Eftersom barnen inte förstår svenska så pratar jag engelska med dem, och det brukar ofta leda till att jag pratar engelska med Nina och Rurik också.  Jag är verkligen så glad att jag hade sådan tur att få en så bra familj. De är verkligen genomsnälla och hur härliga som helst.  Olivia är helt tokig i att pyssla och måla, och det är ungefär det enda hon gör när hon inte kollar på Tv. Här är en bild från förra veckan när hon gjorde ett lemonadstånd av en pappkartong: Hon hade ingen lemonad, så hon sålde vatten och öl istället. Som hittat, tyckte jag och betalade glatt två pund för ett glas vatten!  Här är Maria, utklädd till askungen: (jag veeet, så orimligt att askungen har slöja på sig när hon städar) Maria älskar att klä ut sig och vill göra det prick jämt. Ibland vägrar hon till och med att ta av sig utklädningskläderna, hon blir så sjukt tjurig att jag brukar låta henne sova i dem. När hon inte klär ut sig vill hon göra exakt som Olivia. Det är så himla kul att se hur hon härmar nästan varenda rörelse.  Som sagt så är barnen väldigt lätthanterliga och snälla. De gör nästan alltid som jag säger och jag behöver aldrig skälla på dem.  På mina arbetsdagar går jag upp och hjälper dem att göra sig redo för skolan/nursery. Sedan sätter jag Maria i vagnen och Olivia på skotern och sedan går vi och lämnar av dem. Skolan och nurseryt ligger typ bredvid varandra, så jag droppar av Olivia först och sedan går jag med M till barnehagen. Älskar Marias Nursery, personalen är verkligen så himla gulliga. Vill egentligen också stanna där resten av dagen, men det går ju inte.  När jag lämnat ongarna promenerar jag hem och äter frukost och kollar på tv-serier. Sedan gör jag mig iordning och sånt och sedan drar jag ut på äventyr. Eller så stannar jag hemma, det beror lite på hur trött jag är. På eftermiddagen är det dags att hämta barnen igen, och det är egentligen då de mest kritiska situationerna jag upplevt som au pair uppstår. Olivia vill nämligen ALLTID ha ett *special treat* när vi passerar affären. Jag säger NEJ, vänligt men bestämt. DÅ TAR DET HUS I HELVETE SKA NI VETA!!!! Nä. Skoja bara. Inte ens det. Hon blir lite grumpy, men det brukar gå över tills dess vi är framme vid Marias nursery (förstår ni då hur lätt jag har det? det är liksom det VÄRSTA). När vi plockat upp Maria går/skootrar vi hem. Väl hemma lagar jag mat åt dem och hänger med dem i några timmar tills föräldrarna kommer hem från jobbet. Sedan är jag ledig för resten av dagen.    Ja. Tror att det var allt jag hade att skriva för denna gången. Godnatt.