FÖRSTA ADVENT

Det är en sådan där första advent som känns som en 17:e oktober och som att tiden bara har rusat iväg förbi oss.  Marken ligger mörk och kal under det tjocka mörkret som lägger sig allt tätare runt oss. Ingen snö så långt ögat kan nå.  Jag tänder en brasa och det första adventsljuset och känner hur magen vrider sig i deg-knorr efter gårdagens bak och dagens kakförtäring. Katten sträcker sig lång, lång i fåtöljen bredvid mig och speglar den avkoppling jag knappt når längre. Verkligheten har stängt in mig i ett rum någonstans. Någonstans där ingen går förbi längre.