Dagens insikt

På sätt och vis är det okej att inte vara den där perfekta.  För i min lilla trasighet framstår jag inte som skrämmande.  Inte en sådan som kör bort folk eftersom de inte behöver känna sig hotade.  Jag är inte en sådan som utgör ett hot för någon.    Idag har vi haft svenska skrivning och vi fick en liten uppgift att skriva en kortdikt. Instruktionerna var dessa:  Instruktion Rad 1: Vad är du? Rad 2: Var befinner du dig? Rad 3: När är du där? Rad 4-8: Vad ser du, hör, vilka lukter och smaker. Vilka känsloförnimmelser upplever du? Rad 9(sista raden): Vad vill du?    och de fick mig att skriva dettaaaa:    Jag är orden från en stum explosion, omlindad i mjukt mörker. Klockan 03.47 lutar jag pannan mot knäna, låter kylan darra och skaka. Förundras över vattnet som vägrar att somna, i den frusna aprilnatten. Ingenting är starkare, än viljan att skrika, orden från en stum explosion. Blev ändå helt ok med tanke på hur oinspirerad jag var. Nästa lektion, på fredag, ska Patrik läsa upp allas kortdikter anonymt så det ska bli spännande att höra hur de andra tolkade instruktionerna!    Aja.  ska snart ha engelska 7 fast än jag hellre vill läsa något annat...  hörs.