Mammas pojke

Min lilla unge fyller år idag. 20 år! Okej....hur gick det till? Jo jag vet! Han föddes 1998 och nu är det 2018. Det blir faktiskt 20 år. Men oj. 20 år låter som lång tid. Max själv tycker nog också att det är ganska lång tid sen han föddes. Han har ju hunnit lära sig gå, äta själv, sluta med blöjor, börja prata, börja skolan, räkna. läsa, prata engelska OCH tyska! Han har till och med lärt sig uppskatta smaken av öl (tyvärr ;-) ) han rynkar inte på näsan och blir stel som en pinne om någon flicka vill krama honom. Han har tagit körkort, varit utomlands fler gånger än jag ens kommer hinna på hela min livstid. Han har odlat helskägg.....! Så visst, har det gått ett par år sen han föddes, men ändå. Min lille bebis, som jag var tvungen att klappa i rumpan tills han somnade mot min axel. Min lille kille som med sina stora vackra mörkblå ögon  med kilometerlånga ögonfransar charmade alla gamla tanter i kassakön. (Kanske han fortfarande gör i och för sig) Min påhittiga, akrobatiska lille kille som älskade att leka Lilla Jönssonligan och cirkus. 20 år. Vuxen liksom. Grattis älskade MAX, min bebis för alltid <3