Lite allt möjligt

Som ni alla säkert vet är jag fan no.1 av mat i alla former. Och när man åker iväg såhär lång tid från Sverige får man vara förberedd på sjuka cravings. Men så extremt som jag hört folk berätta om har jag inte upplevt det. Mest rädd för att jag skull sakna har jag nog varit lösgodis, LOOOVE lösgodis! Tog med mig typ 1kg lösgodis hemifrån som jag nästan slukade allt av i Filippinerna. Men det har varit helt okej efter det faktiskt. Mamma kom ju med nytt godis vilket va helt amazing, men glömde emellanåt bort att jag ens hade det. Det är dock slut nu och allt jag har kvar är en liten påse lakritsnappar. Jag hade cravings efter nachos ett tag, med mycket ost och salsa till. MMMM!! Men sen beställde jag en tallrik nachos som förrätt med två svenska tjejer och det stillade mitt behov. En craving som varit ganska länge nu dock är chokladbollar. Herregud vad jag vill ha chokladbollar. Det är inte så att jag blir galen av längtan, men tänker på det ganska ofta. Drömde till och med en gång att jag köpte stora saftiga chokladbollar i lösvikt på Ica!! Hade såklart kunnat baka egna här, men är rädd att mina smaklökar kommer bli besvikna. Får kanske ge det ett försök om det för jobbigt!En annan lite rolig sak är att jag nuförtiden kallas för blond, då mitt hår har blekts rejält i solen. Trivs bra i det men tror inte jag någonsin skulle bleka eller färga mitt hår blont hemma, gillar min hårfärg för mycket för det hihi. Jag valde att stanna i Sri Lanka såhär länge för jag ville få chans att lära känna lokalbefolkningen och upptäcka lokala smultronställen. Men tyvärr blir man alltför bekväm här och följer alla andra litegrann, går på restauranger för man är sugen på pizza och går till stranden dem rekommenderar i lonely planet. Vill utforska och upptäcka ställen som inte har skyltar för turister eller så. En av anledningarna till varför jag går dit andra människor är för att jag är ensam tjej och jag litar verkligen inte på männen här. Vågar inte ta för mycket risker eller prata för mycket med män. I det fallet är jag sjukt avundsjuk på killar som kan resa ensamma och i princip bo med lokalbefolkningen. Har träffat tjejer som gjort liknande, och jag är tuff men inte riktigt där än. Det är ju trots allt min första resa på egen hand. Angående maten här, har ju tidigare skrivit om rice and curry, och har fortfarande inte något intresse för det. Har däremot upptäckt rotti och kottu rotti. Rotti är ett typ bröd, ser ut som en tortilla men smakar annorlunda. Du kan få det tjockt som ett pitabröd, ofta med lite grönsaker och kardemumma i degen, eller stekt som en tunn pannkaka med valfritt innehåll i. Kan vara allt från banan, ägg, kyckling, choklad osv eller alltihop. Ganska gott som en lättare lunch eller snacks. Kottu rotti är stekt roti med grönsaker och kykling/räkor/fisk osv, beroende på vad man vill ha. Det är typ som nudlar fast bröd istället, och till det serveras alltid en chiliblandning. SUPERGOTT! Det är alltid spännande att se hur billigt man kan få det för, hittills har jag ätit supergod kottu rotti för Rs 350, vilket är 16kr! Frukt här är väldigt billigt, nyligen köpte jag mango och två passionsfrukter för 14kr, nyttiga Linn juuublar! Härligt när choklad är dyrare än frukt!! Vad som har förvånat mig är hur många backpackers som röker, på stranden, på hostel, på vägen, på restauranger, överallt. Och det är inte bara cigaretter dem röker utan gräs är vääääldigt populärt här. Folk röker det hela tiden och överallt. Har träffat fler höga personer än jag någonsin velat. Det gör mig faktiskt ganska ledsen, att folk inte kan vara höga på livet som det är. Att resa, träffa nya människor, äta god mat och se fantastiska platser inte räcker liksom. För det är så jag känner mig, hög på livet. Inte lika mycket varje dag såklart, men jag ler verkligen åt livet och är så lycklig!