Från varmt till kallt till mindre kallt

Syrran har klagat på uppdatering så fick ta tag i det, sätta mig ner och försöka sammanfatta de senaste dagarna.Mamma kom till mitt projekt i torsdags och det va sååååå underbart att få träffa henne igen. Grät som en litet barn och var sjukt känslosam resten av dagen! Avslutade sköldpadds-projektet i fredags och det kändes helt okej. Svårt att bli alltför fäst efter bara en vecka, men kände också att det inte till hundra procent var vad jag ville (kändes lite som att jag var tillbaka på tropikariet) trots att det va sjukt intressant! I lördags tog jag och mamma tåg till Colombo och sedan taxi till Nuwara Eliya uppe i bergen. Herregud vad vackert det var påväg upp dit. Teplantager täckte kullar längst vägen och i dalarna låg små byar med färggranna hus med kläder på tork utanför. Sjukt mysigt! Vi anlände till vårt engelska hotel i Nuwara Eliya, lämnade våra väskor och tog en runda på stan. VILKEN OTROLIGT MYSIG STAD!! Riktigt rent, stora träd, inte alls stressigt som i exempelvis Kandy och kullar täckta med teplantor runtomkring staden. Det va lite kyligare jämfört med kusten men vi skrattade åt folk som gick med mössor och tjocka jackor. Sååå kallt va det inte ju! Det fick vi dock äta upp senare när vi nästan frös ihjäl. Det va alltså runt 10-12 grader så fort solen gick ner. Förstå vår chock som dagen innan gick i shorts på stranden. Jag har sovit med mina tjockaste strumpor alla nätter vi sov där, hahah! Men så fort solen gick upp blev det varmare (runt 27-30 grader). Kändes som den svenska våren med kyliga morgnar och lite varmare när solen skiner. I söndags tog vi en promenad/hike till Single Tree Hill som skulle ge en fantastisk utsikt över staden. Så där fantastisk va den kanske inte, men det va väldigt fint påväg upp bland teplantager och små jordbruk. Senare samma dag åkte vi till Pedro Tea Estate, en teplantage där man kunde gå på tur och lära sig hur teet tillverkas. Sjukt intressant! Efteråt fick vi avnjuta en (inte så smakrik) kopp te med utsikt över plantagerna. Dem här plantagerna är väldigt vackra, inte alls som palmoljeplantager, utan mer som en del av landskapet. I måndags, juste igår haha, ringde vår väckarklocka 05.00 och en halvtimme senare satt vi i taxi påväg till Horton Plains National Park. Vi hade på oss våra allra varmaste kläder, jag hade exempelvis underställ som jag aldrig trodde jag skulle behöva använda. Vi anlände, stod i kö ett tag i absolut kyla och började sedan vandra i parken. Då hade solen gått upp och vi började sakna värmas upp. Men så fint det va! Grässlätter över böljande kullar och lågväxta skogsområden med djungel och dvärgbambu. Fick en liten kombokänsla av både den svenska fjällen och Anderna. Vi vandrade upp för branta kullar och fick vår belöning i form av en helt fantastisk utsikt! Wow säger jag bara! Vi tog lite kex och vatten, en bättre fikautsikt är svår att hitta! Vi vandrade vidare till ett vattenfall och sen mot ingången igen. Vandringen tog 3,5 timmar och vi va rejält slut i både muskler och kropp efteråt! Vi valde att chilla resten av dagen, satt i den soliga trädgården, drack cider respektive öl, läste bok och bara njöt! Idag spenderade vi förmiddagen med att packa (okej det va bara jag som hade att packa). Sorterade mina kläder, då jag har alldeles för mycket kläder och onödiga saker, och gav till mamma som hon ska ta hem. Blev några kilo lättare men det viktigaste, mer plats!!! Sjukt skönt, och tack mamma för du hjälpte mig! Runt lunch lämnade vi Nuwara Eliya (och vi är båda överens om att det är det vackraste stället hittills) och tog tåg mot Ella. Vi såg fram emot en sittplats så vi kunde njuta av utsikten, då den tågturen är känd för den vackra vyn. Men det hade tydligen cirka 200 personer också läst i sina guideböcker då perrongen nästan var full av resenärer med ryggsäckar. Och med alla hundratals människor som redan satt på tåget blev det svårt för oss att ens ha plast för våra väskor. Vi stod vid tågdörrarna (som alltid är öppna no matter what) och satt typ på vårt bagage. Låter värre än det va, för vi hade en fantastisk tågresa. Vi kunde lätt titta ut och wow så fint! I 2,5 timmar njöt vi av landskapet som flög förbi utanför! Utan tvekan värt dem 6 kronorna vi betalade var för tågresan hahaa!Och nu har vi anlänt till Ella och vårt guesthouse. Väldigt fint med en helt fantastisk utsikt! Och viktigast: inte alls lika kallt som i Nuwara Eliya!! Mycket mer västerländskt här, med restauranger som alla serverar pizza, pommes och så. Men där vi åt var det väldigt gott iallafall. Överallt finns skyltar där dem inbjudande skriver "rice with curry" som är typ nationalrätten här. Själv blir jag snarare avskräckt då jag ätit rice with curry till frukost, lunch och middag på projekten (självklart överdriver jag, men har verkligen ätit det ofta!) och är extremt trött på det. Har dock insett att jag har ätit budgetvarianten, med osaltat vitt ris med linser i currygryta, när jag jämför med mammas goda upplevelser av samma rätt. Men lite pasta har aldrig suttit fel i Linns mage, oavsett vilket land jag befinner mig i och hur mycket jag än försöker anpassa mig till landets kultur. Imorgon ska vi göra lite utflykter här i Ella, bland annat till Little Adam's Peak (såklart ska jag besöka stora Adams Peak senare!) och Nine Arches Bridge. Men update om det skriver jag senare, när jag har lust Frida Månsson ;). Ha det gött så länge, för det ska jag ha!