Vaccin gör detta möjligt

Räknar ner de sista veckorna i skolan, tänk att jag snart är klar med år två på kriminologiprogrammet! Ett program jag för typ tre år sedan inte ens hade en tanke att hamna på och nu ska jag ungefär vid den här tiden nästa år förhoppningsvis ta examen. Det enda jag kan vara besviken över är att det inte känns som jag fått ge Örebro en ärlig chans. Mitt "nya liv" där blev ganska kortvarigt när corona kom och jag valde att prioritera familjen över att fortsätta mitt liv med gym, kompisar etc isolerad i min lägenhet, som jag vet många andra valde att göra. Hursomhelst börjar i alla fall jag se ljuset i tunneln, för varje dag som fler vaccineras. Jag längtar efter min spruta!För det är ju så. Att vaccin är det som kommer göra att mer och mer blir normalt igen, är majoriteten inte beredda att lita på det medicinska är det inte möjligt att göra en förändring. Jag håller mig numera borta från trådar på internet som handlar om vaccinet bara för det gör mig så frustrerad och framför allt besviken att läsa dem. Om vi inte ska tro på vetenskapen, vad ska vi då tro på? Om vi inte chansar att ta ett vaccin som erbjuds för att rädda alla våra nära och kära, möjligen oss själva också, från en sjukdom som dödar, TAR LIV och stänger ner hela världen - vilka är vi då? Hur kan man vara så självisk? För det är vad jag tycker att det är, själviskt. Själviskt att vänta för att se vilka långtidsbiverkningar det ger, eftersom många redan tagit sitt ansvar för att försöka rädd alla andra. Speciellt när det dessutom finns långtidsbiverkningar efter du varit sjuk i corona också. Det är själviskt att anse att man klarar sig utan vaccin och hellre blir sjuk, när det finns så många du kan dra med dig i det fallet som smittas. Å sjukvården tillsammans med andra som sliter ut sig totalt för er... Nej, det finns mycket att säga om detta och jag har som sagt slutat läsa dessa trådar på internet för jag är så besviken över hur människor resonerar, "drabbar det inte mig eller mina nära och kära så är det inget problem", "jag tänker i alla fall inte" osv.Då kan man tänka på att det är vaccin som gjorde det möjligt att jag igår för första gången på över ett år fick krama min morfar igen (mormor har bara fått 1 spruta så hon fick tyvärr ingen kram än, men snart!!). Men vaccin gjorde det möjligt att vi kunde träffas hemma hos dem igår för att fira mormors födelsedag. Ta ert vaccin, snälla!! Min fina kloka morfar som utstrålar sådan värme och kärlek haha. Det finns inget ont i den här människan, en av de snällaste personer jag vet. Förut åt vi alltid kinamat när någon fyllde år, sen beställde min mormor av en slump en smörgåstårta en gång som hon tyckte var så god att vi alla var tvungna att prova den. Nu äter vi den varje gång någon fyller år, haha! Men den är fantastiskt, finns i tre olika sorter (smaker ish) och går att beställa på konditoriet i Kolsva ifall ni har vägarna förbi där. Varje gång vi ska åka hem står de där morfar står nu och vinkat hejdå tills vi inte ser dem och de inte ser bilen längre. Tradition sen vi var små, älskar att vara hos dem!Idag är vädret inte på topp och jag har planerat att städa, lyssna på senaste avsnittet av Ursäkta-podden och plöja några serie-avsnitt som jag inte hunnit i veckan med all skola och aktivitet. Ikväll är det dessutom Eurovision och även om jag vet att det råder delade meningar tycker jag faktiskt det är ganska trevligt att kolla på. Det är i alla fall något man kan ha i bakgrunden medan man dukar upp ett stort mys med tända ljus och massa gott!