That´s not my name

    Ojojoj idag är det dansuppvisning och jag är så nervös att jag inte vet vart jag ska ta vägen, men det hör till va?Man ska känna den där känslan som får en att bara vilja springa därifrån, samtidigt som något annat säger till en att verkligen stanna. Då man står där 1 minut innan med 1000 fjärilar i magen, och en hand som skakar så mycket att man skulle kunna tro att en jordbävning kommit till Sverige. Samma sak samma år, och det värsta är tanken när man väl står där ute på dansgolvet och tankarna helt plötsligt trasslar ihop sig i varandra, och den enda mening som kommer upp i huvudet är: " Ehm ... vad är första steget?" Helt sjukt underbart ... typ! Men ändå går allt igång sen, precis som att man vore en fullt aktiverad robot. En robot som går i 120 km/h och efter 3 minut är klar och tar sig ut med en lättnad i magen ... gosh!  Aa som sagt detta är jag idag! Men jag ska bara inflika med att jag är sjukt taggad också, kommer bli så underbart och bilder/video kommer ikväll! =D Kraaaam PS. Såg världens underbaraste film igår! ni får en liten sneekpeak genom att kolla på klippet!  men ett tips ... SE DEN!