Teaser novell: Orden i vinden.

Oregelbunden andning, svettdroppar i pannan och en panik som tagit över varje del av min 17-åriga kropp. Hela tiden strömmade tårarna ner för mina rödspräckliga kinder, där jag sprang för mitt liv i den idag trånga korridoren. Ännu ett skrik hördes bakom mig, och flera dunsar i marken. Tre dunsar som bara tydde på en sak. De var så himla nära men inte tänkte jag ge upp hoppet för det. Istället blickade jag bara framåt och sprang som aldrig förr.Det är mitt fel, allt är mitt fel. Om jag inte hade gått till dörren, om jag inte reagerat som jag gjort hade vi klarat oss. Orden gjorde mig förlamad och hela tiden kände jag hur benen försökte ge efter. Hulkandes försökte jag ta i, försökte finna adrenalinet men det gick inte. Inget gick. Ännu fler skott hördes bakom mig, och snart ekade ett hjärtskärande skrik mellan väggarna och fick en ilning att gå genom min kropp. Skriket som tillhörde mig. Om hela novellen ska upp bestämmer ni!