Sjukaste ...
... Imorse när jag vaknade, märker jag att min kudde är alldeles blöt och att jag har uttorkade tårar på mina kinder ... och eftersom jag har sovmorgon väljer jag att ligga kvar för att på något sätt komma fram till vad det var jag egentligen drömde denna känslosamma natt! Kan säga att hela drömmen kom till mig efter sådär 15 min då en stor klump landar i min mage ... Jag drömde nämligen att det var dags att säga hej då till mina små smurfar och denna familj! Jag stod på en parkeringsplats där Mamma och Nina stod för att hämta mig, kramade om de alla och ville inte att de skulle se mig gråta utan sa bara att: Vi ses snart! innan jag pussade de hej då och kände hur en panik landade i varje vrå av min kropp, jag blev svagare och ville bara lägga mig ner men istället gick jag med blicken framåt och kände hur tårarna rann som aldrig förr ner för mina kinder då jag visste att det här kanske är sista gången jag ser dem någonsin! Usch det var sjukt ... kände mig faktiskt gråtfärdig enda tills jag hämtat de alla från skolan och fått krama och pussa lite på de! Sjukt! sen som om det inte vore nog med sjuka grejer idag ... John höll på att skrämma skiten ur mig då jag åker för att hämta honom och han inte var där! Kvinnan som står och ropar upp alla namnen i mikrofonen när hon ser oss bekanta kallar på honom men han dyker inte upp i dörren som vanligt! Så jag frågar om han är där och hon börjar leta och bah: Ehm ... nej! Ville bara gråta där och då men lät bli! Istället sa de till mig att gå ut och kolla på lekparken då de tänkte att han hunnit springa förbi mig, jag tänkte bara det värsta och kände mest "ehm ... jo men verkligen när jag under dessa minuter stått och stirrat på dörren" men jag gjorde som de sa och såg såklart ingen John där ute ... flera mammor kom fram och undrade om de skulle hjälpa mig att leta men jag gav mig fan på att personalen i skolan skulle veta var han höll hus så jag gick in igen och bah: "Ni måste veta vad han är, sök efter honom, kolla listor, checka bussarna, gör något pls" ... och precis som jag trott hade han av misstag ställt sig i busskön! Så tur som jag hade hann jag haffa honom innan han hoppade på och kunde på något plan andas igen! Annars har dagen gått bra! Städat, lekt och gjort allt annat som ingår i mitt jobb! Nu är det dock dags för mig att släcka! Slutade 22 idag och har sov morgon imon igen utan anledning och kände väl mest att: Aa men visst! tackar inte nej! Så ciao for now folks! Hoppas er dag varit lite mindre panikslagen! Haha! Stor kramis! <3