Så kan det gå, när haspen inte är på

    Precis här ligger jag just nu, avslagen efter en halv dag i skolan. Ni läste rätt, en halv, och det var inte så att vi hade turen att få sluta tidigare. Jag mådde helt enkelt inte prima och kände att jag inte kunde prestera till tusen, så jag packade mina väskor och drog hem.     Vet inte om det finns någon därute som är som jag. Någon som lever med nån slags inre panik så fort framtids tankarna flyget på? Idag kan ha varit lite så, jag kände mig inte hundra, vilket i sin tur leder till att jag inte kan jobba fullt ut. Då får jag ren panik, känner att allt mer eller mindre är kört.Samtidigt som kroppen säger stopp stretar jag emot, låter som en fighter men det är nog det jag försöker visa på utsidan, medan något annat talar på insidan. Just idag kom paniken då jag fasar för nästa vecka, känner att orket som jag hade behövt för att förbereda mig,inte finns där.Gosh. Hate it!     Så nu ska jag göra som mamma sa till mig att göra: Släppa allt för ett tag, bara göra det jag vill och andas ... Tjena jag går i 2:an på gymnasiet liksom! Hallelujah! Ciao!