Pms barnet till er tjänst!

Veckan som nu sakta håller på att passera har varit en långsam men bra sådan, trots dalar och toppar! Det har varit en himla massa tränande och en himla massa dagar med öm kropp! Både torsdag och fredag fick jag sovmorgon och utnyttjade varje liten stund, låg lite extra länge i sängen, då träningsvärken var ett faktum, åt stor frulle med gröt o annat gott, innan dagen startade och jag begav mig för att hämta John på skolan som hade halv dag ... ... Fick en ren chock när denna filur kom utsprängande till mig, kände mest Ehm ... Vems unge är det här? ... Oj heh, mine! Haha! De hade nämligen haft någon artist at the school som hade berättat massa historier och målat några av barnens nyllen och såklart var John en av dem! Sen var det bara att köra vidare till Chase skola! Där skrämde John skiten ur alla barnen innan de alla helt plötsligt ville ta bild med honom! Så söta!   Efter vi sen vinkat av alla barnen och alla medborgarna där vi bor kommit för att se hans face ( så litet så alla får reda på ALLT o tycker ALLT nytt är coolt,haha) var det bara att hoppa in i bilen igen och ge sig upp på motorvägen för första gången här! Kände mig så löjligt oroad när jag 30 min senare seglade in på parkerings platsen och Stepping stones Children museum som vi sen valde att spendera efter middagen på! Där sprang vi runt i vattenlandet, byggde hus, diskuterade kroppens alla delar, granskade en gaint nose och massa massa mer!     Hann även med att trumma lite för att liva upp stället lite, heh! Var så älskar av alla runt omkring ... Not! Men oj vad kul vi hade! När klockan sen var runt 14-tiden begav vi oss till cafeterian där vi njöt av lite goa mackor för att ladda med lite mer energi, något vi alla var i stort behov utav! Moi: Okey guys! One more hour then we have to leave! Chase: why? Moi: Because we have to get home and get ready for Vermont! Chase: Oh okey! With you? You coming to Vermont this weekend right? Moi: Yepp! Chase: yeeeeey group hug! ♥     Så när klockan sen slog 15:15 satt vi alla i bilen redo för att ta oss tillbaka! Åkte lost i sådär 10 min innan jag hamnade på den vägen som Joanna sa att jag INTE skulle ta, dock sket jag fullständigt i det idag då jag kände att, nu följer jag gps:en! Men när vi kört i sådär 10 min ser jag en skylt som känns som att den skulle kunna leda mig rätt ... Så jag lämnar rutten på mobilen och chansar ... Sen skrattade jag mig så himla lycklig när jag insett att det inte kunde bli mer rätt! Min gissning tog oss sen hela vägen hem! Woop woop!   Väl hemma sen lagade jag lite tortellini, satte på killarna pyjamas, hoppa själv i min pyjamas och hann skypa lite med Mamsen innan alla var hemma och vi kunde hoppa in i bilen för att ta oss till Vermont! Jo: okey Chase you're gonna sit in the very back ... Chase: Noooo ... J: ... With Frida! Chase: Okey!! Haha så sen var allt frid och fröjd! Var så trött att jag lyckades vila ögonen under bilfärden för att sen somna gott i min egna alldeles underbara dubbelsäng här i Vermont! Denna dag: Har jag ingen aning om vad som händer o fötter, då planerna ändras stup i kvarten! So we'll see! Tror vi ska upp i bergen o chilla senare då solen lite då o då tittar fram! Så stor kramis och ha en bäst helg! ♥