Magiskt men tragiskt

Herregud vilket liv jag lever. Veckan som jag fasade för är nu över och jag kan knappt förstå det själv. Förra helgen var ... galen men magiskt, och allt annat kändes allmänt tragiskt. Då man skulle återvända till skolbänken, och för varje ny dag se hur läxhögen på skrivbordet bara växte och växte, och inte nog med det, tre prov plus inlämning.   Vi snackar ett prov i tisdags, som gick helt ok(vågar inte säga mer för då går det alltid skit) och sen idag då, två prov efter varandra( sammanlagt 4 h ... give me some cred, pls). Även det 1:a vi hade idag kändes helt ok, men angående det andra kände jag bara att: " Ehm ... när är nästa omprovs tillfälle" heh hallelujah!    Men jag känner inte att jag har tid för att deppa sönder för det, jag har ju lov nu. Kan vila ut i en hel vecka, umgås med de jag älskar och bara leva loppan för ett tag. Så nu sitter jag här ... eller okej jag ligger här i soffan, allmänt död med blicken fäst i tv:n som denna kväll visar Idol. Vid varje ny reklampaus låter jag inte den fina musikstunden förstöras. Då sätts spotify på och det allra bästa låtarna strömmar ur hörlurarna. Det där låtarna som just får mig att inse vilket galet liv jag lever, får mig att skratta till. För mitt liv går verkligen upp och ner för varje ny dag, det är dock ett liv som ser ut att tillhöra vilken unik tonåring som helst, men innerst inne inser jag att det innehåller något mer. Något alldeles extra iform av ett ljus som jag slaviskt väljer att följa. Magiskt men tragiskt! Det känns för det mesta magiskt. Då det där lilla extra ljuset för mig framåt på den där vägen jag inte nått slutet på än, vägen som hela tiden bildar nya hinder och får mig att ibland bara vilja trycka på paus. Paus då hindrerna som ska leda mig till slutet känns lite för jobbiga men som ändå får mig att kämpa vidare. Till slutet som hade betytt så mycket mer än just ett slut, skulle väl kunna säga att det istället skulle bli en ny början. En ny början på ett nytt liv, ett spännande sådant med ett nytt ljus.Gosh!     Just nu ska jag iallafall passa på att andas. För just nu känns det mer som att leva mitt i ett äventyrsspel, än någon slags harmonisk dröm. Ett spel som förtillfället tagit just en paus. Sen får vi väl se när jag väljer att trycka på play igen men något jag önskar är att ljusert nu ska leda mig rätt.För vart ljuset leder mig just nu har jag ingen aning om, det jag hoppas på är att det ska låta mig nå ett slut under kategorin "ny level", hellre än ett slut under kategorin "game over" ...     Heh ... var bara tvungen att skriva av mig, tror inte ni förstår men skit samma! var inte riktigt meningen.  Puss puss på er nu blire Idol igen! Tagga tagga! Ciao!