Lyckligaste dagen i hela mitt liv!

Dagen med stort D ...  ... började på en gård i centrala stan där ett stort frukostbord var uppdukat och fullt av allt från frukt till brödlängder som inte riktigt tinat men som slank ner ändå, såklart skålade vi i champagne ...  ... pratade minnen, nöp oss i armarna för att försöka insé att studenten nu var så nära, blev ägare av medaljer för olika nomineringar i klassen (jag fick Klassens solstråle) ... ... skålade lite mer, maxade volymen, dansade och sjöng tills det vid 09:00 var dags att städa undan och bege oss till skolan för träda in i skolans mäktiga portar för absolut  sista gången ... ... Där möttes vi av vår UNDERBARA klass mamma som jag alltid börjar lipa för när jag tänker på åren tillsammans, vilken pärla! (lipar igen, heh) i skolan bjöds det iallafall på lite mosad tårta som följt med i färden till skolan som innehöll allsång på spårvagnen och ett ständigt sjungande genom hela staden. Likaså skrevs det i mössorna, skapades mer minnen, togs kort, blev tilldelade våra betyg för att sen styra stegen ner mot aulan där alla lärarna sjöng, delade ut priser, höll tal, vi sjöng och tårarna rann konstant! Efter alla dessa år skulle vi nu den trygga bygganden lämna och trots att det är väldigt läskigt kunde jag inte annat än nästan avlida av lycka när ... ... vi någon gång efter 12:00 fick skrika av lycka på Götaplatsen och dansa oss svettiga till tonerna av Call on me som pumpades ut ur högtalarna ... ... det var helt sinnesjukt! Att minuterna o sekunderna innan man hör musiken starta stå som en del i klassen och fullkomligt skaka. kan ärligt säga att jag hörde inte musiken och samtidigt som jag hoppade och skrek av lycka låg mycket av fokusen på att inte trilla, inte flasha allt, inte tappa mössan, springa framåt, inte knocka någon, så luddigt men så fruktansvärt underbart ... ... Sen lämande jag gruppen och sprang som en dåre ner till min underbara familj och alla fina vänner som även de var samlade för att fira! Där tilldelades jag en skylt med en bild av en mycket liten och ovetande Frida på, fick allt från gosedjur till ballonger hängandes runt min hals, blev fotad av kamerorna som var överallt och ingenstans, omfamnad av alla mina favoriter. För att sen sadla om, byta skor och bege mig upp till mina vänner ... ... det var dags att tillsammans med alla andra 90 stycken 3:or på skolan att entra flaket och åka runt hela staden för att sprida glädje till house musiken som pumpade i högtalarna! Jag var så jävla lycklig!  Sen var det av hemåt där 3:e momentet på denna dagen skulle ta sin början runt 16:00 tiden. Momentet vid namn: Studentmottagning a la casa! ... Så klart var alla mina underbara vänner där och familj likaså för att fira! Samt äta av den goda mat som mamma o Claes stått och gjort i flera dagar (evigt tacksam för detta <3 kunde inte blivit bättre. De sista gästerna kom vid 20 tiden och fick njuta av de sista tårtbitarna innan det var dags att ta bussen tillsammans in till stan för att fira med den bästa utekvällen någonsin! Där lärare och elever dansade, sjöng och svettades tillsammans på dansgolvet och kunde sudda bort alla motgångar genom skolgången. Jag har aldrig varit så lycklig!  Sjukaste dagen i hela mitt liv där jag gick upp klockan 06:00 och lade mig sådär 24 h senare efter att ha istortsätt festat en hel dag och känt adrenalinet och lyckan maxa som aldrig förr. Så ännu en gång!  Taaaaaack för alla som gjorde denna dag möjlig för mig, gjorde denna dag så exemplarisk och tack för alla dessa tre år som bara är början på så mycket mer. Många nya vänskapsband är knutna och inte i närheten av att släppa, det här är bara en början av alla de minnen vi nu och i framtiden ska dela! Fy fan vad ni är bra! Så tack tack tack till er alla som firade denna dag med mig, älskar er mest <3