Det fanns ingen bara du, men jag är lyckligare nu.

Hösten är här och får en nästan att bli kär. Ser dagligen hur de gula löven släpper från träden och följer med dig i den färgstarka färden. På den ljusa vägen där mitt framför, som leder dig mot nya mål, i en riktning som kommer vara oändlig i flera år. Låter nya möjligheter möta dig varje dag, får dig att sluta vara svag. Får dig att vilja kämpa, får dig att börja leva, och sudda bort allt det där skeva. Allt som får dig ur balans, och du inte trivs med någonstans. Så jag ler, och är glad för den höst som nu tagit över vår fina stad.