Det är frågan

Igår började dagen med att det tok snöade ute (as you already know)  vilket fick mig att börja tveka över den där sköna promenixen som jag och filuren ovan hade planerat för denna dag. Moi: Holy moly! It´s snowing like craaaazy!!K: Very holy moly!! Finns det något café nära dig? annars får vi slänga på oss hela skid-kittet och bege oss ut!? Moi: Du får gärna komma hit på fika ist! Vilket det blev! Så med snön som "kuliss"  i bakgrunden till en mysig fika tillbringade vi förmiddagen med massa snack, peppande och skratt innan det var dags för ännu ett, hej då ... eller som jag gillar att kalla det, på återseende!  Sen var det dags att planera om igen! Humöret mitt var sådär, då paniken av att jag faktiskt åker på måndag tar så sinnessjukt mycket på krafterna. Skrattar o gråter vartannat ... så efter ett litet mini breakdown med mamma tog jag fram nya krafter och fixade till middagen som jag sen hade på kvällen. En middag som fick nostalgin att flöda, gamla minnen att vakna till liv och skrattet att klinga mellan väggarna, precis som vanligt! Kan fortfarande inte fatta att jag kan ha så fina underbara vänner som dessa! Vad sjutton har jag gjort för att förtjäna dem? <3