I want to be like them God kväll i vanlig ordning. Idag fick jag inte så mycket gjort som jag hade velat men jag ringde i alla fall till syon i Norrköping och mailade till den andra i Sörping. Pratade även med min kära barndomsvän!   Den här dagen har min hjärna gått på högvarv. Jag vaknade upp imorse utvilad och såg fram emot dagen. Jag öppnade datorn och började surfa runt lite. Där kom smällen.  Jag tittar dagligen på andras liv och tänker wow jag vill verkligen vara dom. Förr var jag alltid glad för andras skull och gladdes med dem. Men nu kämpar jag verkligen för att känna så.   Faktum är att lilla fröken svartsjuka börjar komma smygande. Med handen på hjärtat kan jag ärligt säga att det är så. Det är så många som jag hör om i vardagen som åker utomlands hit och dit. Flyttar till USA flyttar till Sidney, kommer in på den och den högskolan, får blogga för kända tidningar, får den fantastiska hästen. Allt det här vill jag också! Min plan ända från 7.e klass var att resa till Sidney när skolan var klar. Men när skolan väl var färdig var det super svårt att få jobb och pengar och modet fanns inte där, finns inte där.   Det är så mycket jag verkligen vill göra med mitt liv som jag inte har the guts to do. Varje gång jag bestämmer mig för att "nu ska jag göra det" så sätter någon en käpp i hjulet och jag ballar ur. Varför är jag så himla bekväm?! Varför varför åker jag inte iväg? Gör något? Har haft jobb sedan studenten till och från nu så varför har jag inte sparat pengar till att resa? Jag har verkligen inget svar på det.    Jag är frisk, min kropp fungerar som den ska, jag har en familj som är fantastisk, har många vänner. Det är jag verkligen jätte tacksam för och jag vet att det finns dem som har det så mycket jobbigare. Men jag känner ändå dagligen ett stort hål inom mig, och jag vet verkligen inte hur jag ska fylla det. Är så full av drömmar och jag vill verkligen uppfylla alla! Mina nära säger gång på gång att jag inte behöver vara stressad och att jag har hela livet på mig. Faktum är att livet är så kort. Jag vill inte gå miste om något som jag verkligen har drömt om.   Inlägget kanske blev lite luddigt men min hjärna är väldigt luddig just nu.. Är det någon mer som känner/ har känt likadant? I så fall har ni något tips till mig?    Slänger upp ett collage av världens finaste par. Är så avundsjuk på det de verkade ha haft. Hur fina var dem inte. ♥       Cheerio!