Juniors student

På kvällen efter Martinas student hängde jag och Simona med ut och festade, så när jag vaknade på onsdagsmorgonen med ungefär 3 timmars sömn i kroppen var jag lite sliten. Men strunt i det för hem skulle jag och planera nästa student... Efter det var både mamma och jag upptagna typ enda fram till fredag förmiddag kl. 11:10 då jag tog ut den sista plåten med pestosnurror ur ugnen och mamma ropade att jag verkligen behövde springa och duscha då. Adams utspring var 11:30... Haha så det var lite sådär ”bakom kulisserna”, men oj så nöjda vi är och så fint det har varit när vi har firat Juniors student i två dagar. Varför vi firade både i fredags och i lördags var för att mina två ”småsystrar” (Emmsen och Siripiri såklart!) också tog studenten och då hade alla tre en gemensam fest på lördagen. Den här gången kunde jag verkligen bara njuta och umgås med alla härliga gäster, utan att som på min egna student behöva vara i uppmärksamhetens centrum. Men Lilleman gjorde det med bravur...  Mamma och jag har bestämt att om det inte blir som tänkt med mina militära planer så kommer hon och jag starta en cateringfirma haha. Vi har till och med redan ett namn för den - Piff & Mat. Vi började med lite bubbel eller lemonana (varför receptet inte bara kallar det för lemonad vet jag inte...) och de där tidigare nämnda pesto- och parmesansnurrorna. Sen bjöd vi på en buffé med medelhavstema. Det var bland annat tabbouleh, pestopastasallad, långbakade tomater, marinerad fläskfilé, caprese, mangosalsa, ajvar relish, tzatziki tillsammans med levinbröd och en härlig medelhavspaj. Förutom studenttårtorna (som var det enda som inte riktigt passade in i temat, men vad är väl en student utan den?) så var desserterna limoncellomousse, citronrutor och jordgubbar.  Jag skulle kunna skriva en hel roman om hur duktig och fantastisk min lillebror är och hur stolt jag är över honom, men han skulle tycka att det var ”cringe” och dessutom vill jag bespara er det. Avslutar istället med: Brish, vad för idiotiska idéer du än kommer på så kommer jag alltid finnas vid din sida. Inte minst för att skratta åt dig när allt blir fel. Men hey, alla de gångerna kommer jag också hjälpa dig upp och de gånger som det blir rätt kommer jag vara den som jublar allra högljuddast. Såklart med det där tjutet som du alltid klagar på att det gör dig halvt döv, just det tjutet...Pöss på dig gullunge! Vilken legend du är!