3. Flickan som fick namnet Anette!

Socialjouren hittar flickan påväg till tågrälsen, körs till psykiatrin igen men åter igen får vi svaret att behovet inte finns hos flickan. Flickan körs tillbaka till familjehemmet och där upptäcker socialjouren att de känner familjehemmet privat och börjar prata. Dem ser inte hur flickan tar pillerburken och går upp på sitt rum. Flickan berättar för killen och väninnan till familjehemmet hur läget är och det agerar med att ringa 112. När ambulans är påväg till familjehemmet ringer dem dit och pratar med de och då säger hon “de var bra att flickan blir hämtad nu” och flickan får följa med i ambulansen och där ringer dem till psykiatrin och frågar om det är ok att de tar med sig flickan och då äntligen förstår de behovet. Flickan får nu flytta…  Flickan får flytta ifrån de familjehem som låg i Varberg.. hon kommer till en jourfamilj.. Flickan får nu ha kvar adress och saker i tidigare familjehemmet eftersom hon inte har en fast boplats och adress. Familjehemmet får nu post och räkningar adresserad till flickan som de inte skickar vidare. Flickan får skulder! Det är nu snart ännu ett nytt läsår som börjar för flickan och vart ska nu flickan bo? Varken familjehemmet eller hennes biologiska familj ha hem henne och jourhem är bara en tillfällig plats att bo i, nu får socialen jaga rätt på ett nytt boende. Det blir en anhörig placering och flickans gudmor tar emot flickan till sitt hem, där de redan bor 3 små barn. Det blir ingen lätt grej att som 18åring komma in i en familj som redan har rutiner med barnen. Flickan försöker anpassa sig men blir ännu en gång sedd som en vuxen som Hon inte är utifrån sina diagnoser.  Flickan börjar på en folkhögskola, det var de bästa valet hon gjort i sitt liv för där kunde hon anpassa skolgången men inte kännas annorlunda. Gudmodern kommer snart och bekräftar att hon blivit tjänsteledig ifrån sitt arbete och planerar att plugga, på samma skola som flickan och de hamnar därmed i samma klass. Detta kände inte flickan blev rätt för de behövdes en fristad någonstans men de fick hon inte.  Flickan började åter klaga till soc om hur situationen fungerar och att de inte kändes riktigt rätt för flickan igen att bo där hon bor nu. Flickan får veta att familjehemmet fått pengar för att köpa kläder till flickan och blev väldigt nöjd över detta men sanningen var att de inte var en affär vi skulle till utan jag blev körd till ett LSSboende. Familjehemmet hade sagt upp uppdraget som familjehem, dem avslutade även all kontakt med flickan så nu hade flickan blivit sviken ännu en gång av vuxna! Socialen hade ingenstans att ta mig mer än till detta kollektivboende inom lss som flickan aldrig hunnit vara involveras i, med väldigt speciella människor med olika diagnoser. Vissa gravt utvecklingsstörda och autistiska utan tal, de kändes väldigt fel att flickan placerades nu här men de gick inte att förändra åter.. snart sa socialen att flickans beslut om LVU skulle försvinna och de skulle därför avsluta relationen och sådär. En person som flickan ändå haft en kontakt med under en längre tid skulle nu för flickan åter försvinna och nya dörrar skulle öppnasVuxenvärlden startar 18år och 6 månader! Utan skyddsnätet ifrån soc och ingen kontakt med Familjehemmen som flickan bott hos. Helt nya människor överallt omkring flickan!De blev beslut att kollektivboende inte fick fungera som LSSboende och det skulle därför byggas ett helt nytt boende för oss som behövde flytta ofrivilligt. Nu var framtidsplaner en egen lägenhet inom LSS. Och så blev det. Låsta fönster, fasta lampor i tak och andra ställen, och en dusch som liknar de man har på badhuset och idrottsanläggningar med “pushknapp” för att vattnet ska vara väldigt sparande. Hur kan man bygga på detta viset för personer som faktiskt ska bo i dem på heltid? De hade kanske fungerat om de var ett helgboende eller liknande. Flicka blev väldigt bekymrad och tyckte inte de kändes rätt. Flickan hade nu kommit tillbaka till Halmstad och sin hemstad sedan något år och hade fått tillbaka sina gamla vänner som hon rycktes ifrån och många av dessa kom till lägenheten för att se hur de såg ut och tyckte de var väldigt dåligt hur det behandlade de som behöver detta extra stödet. Flickan tog även kontakt med personligt ombud. Flickan behövde även nu en psykiatrisk kontakt för att flickan behöver prata om det som har hänt henne och sveken ifrån familj och andra vuxna