12. Love!

Pojken föddes, pappan var trots allt närvarande nu på förlossningen och BB. Flickan ångrar dock att hon lät honom vara det, efter hur han beter sig emot henne. Socialen hade ju så snällt meddelat att de skulle dyka upp efter några dagar. Efter 2 dagar stormar de in till oss och meddelar att sonen ska bli placerad pga hur flickan har haft det med dottern. Flickan blev fullständigt rasande, barnen är två olika individer, och ett litet oskyldigt barn ska inte placeras av hur en utredning för ett annat barn gått till och dessutom har de inte träffat flickan överhuvudtaget och inte ens varit hemma hos henne. Flickan gick absolut inte med på detta. Pappan var dessutom närvarande och har rätt till sin åsikt dock går inte flickan med på gemensam vårdnad och därför inleds utredning endast på pojken och flickan. Flickan blev nu övertalad att inte få åka hem med bebisen denna gången heller, BB behövde övervaka och vi fick inte stänga dörren om oss. Efter några dagar blev vi utskrivna och beskedet att flytta till Skåne kom trots heliga stora besked att de skulle vara i min närhet så att mitt nätverk med de kontakter jag har skulle fungera så bra som möjligt men de blev inte så ändå. Vi kördes till en liten ort i Skåne till ett familjehem med många barn och då var även båda föräldrarna hemmavarande. Flickan skulle nu fokusera på sitt lilla barn och vårat liv tillsammans. Vi fick ett eget rum och var en hel del för oss själva. Vi fick även gå ut när vi ville och var ofta på promenad i stan där vi nu bodde. De var stor skillnad emot när flickan inte fick röra sig med dottern till att nu få gå hemifrån på detta viset. Flickan kände att de inte var något större problem och de skulle bli bra det här! Ett soc möte inplanerade efter några veckor. Sonen hade då pendlat lite i vikt, amningen var jobbig och familjen tog några nätter som stöd för att flickan skulle få sova. En dag skulle flickan och en ungdom i familjen bada sonen i vasken i köket, de vart lite dumt och flickan slog huvudet i kranen och pojken halkade ur hennes grepp och började skrika. Ungdomen sa dock till familjehemmet att pojken slog i huvudet och detta meddelades snabbt till socialen och pga denna händelse så kom de med beskedet på mötet att han skulle placeras direkt. Flickan fick panik, tog pojken och gick ut ur huset. Soc följde efter och tyckte sig se att pojken inte låg i ett bra grepp och inte var trygg i famnen. Gick tillbaka till huset, började packa ihop i ren panik och lämnade huset utan sonen för han var ju i trygghet hos familjen.Ringde mitt personliga ombud och under den tiden ringer socialen till chefen och bestämmer att LVU är tvunget att göras.Flickan var ännu en gång farlig för mitt barn!Gick tillbaka till huset igen då hon insåg att hon hade missat att ta med sig nycklarna hem till sin egen bostad. Hoppades att soc var kvar och kunde köra hem men nej de hade åkt. Dem hade inte heller försökt att kontakta mig under denna tiden heller! Eller ens efterlyst mig av polisen. Jag packade ihop de sista och då gick jag in i badrummet där Ungdomen står ensam med MIN son i handfatet med en badhjälp UTAN uppsikt och badar mitt barn, badhjälpen fanns inte sa dem ifrån början när flickan själv badade pojken, varför behövde han ens bada åter igen. Flickan packade ihop sig, fick skjuts till tåget och åkte därifrån! Pappan till min son skrev “Grattis! nu har du visat socialen igen vad de precis ville!” Detta uttryck bevisade ännu mer att han inte var kapabel till att vara en pappa till min son. En pappa är inte värd att kallas pappa alltid även om han har blodsband till honom. Nu var flickan hemma i Getinge igen hos katterna men utan barn åter igen! ♡