LITE TANKAR.

Vardagen går framåt. Jag spenderar mina dagar åt kandidat-uppsats-skrivande och tillhörande angelägenheter. Vi hade en liten stund av panik när vi kände att vi satt fast och inte kom någon stans (vilket i uppsatsskrivandets värld känns ungefär som att dö på fläcken!), men som alltid så löste det sig till slut och nu tuffar tåget på som vanligt. Träningen är igång på riktigt igen och jag både gymmar, boxas, springer och spinnar. Sedan har jag lite allmänna tankar som jag går omkring och tänker på.   Jag har helt plötsligt tagit tag i mitt liv. Länge, länge har jag haft problemet med måttlighet. Jag har haft lätt för att öppna en chokladkaka och sedan kan jag inte sluta efter bara en rad, utan helt plötsligt ryker hela kakan! Om det har funnits något i lägenheten att snaska så har det ätits upp, ungefär. Men så en dag bestämde jag mig på riktigt att göra något åt detta. Sätta en gräns vid en rad eller ett visst antal och sedan ge fan i att äta fler eller mer. Och dra mig baklänges på en liten vagn, det har fungerat. Jag har bytt ut snask mot frukt, nötter, grekisk yoghurt och hemmagjorda smoothies. Jag äter så mycket grönsaker som jag kan, dricker citronvatten och rör på mig varje dag. Och när det är helg får jag unna mig lite godsaker, vilket jag helt plötsligt kan göra i termer för lagom, helt av mig själv utan tvång. Idag har jag gått långpromenad på 8 km till centrum och tillbaka, och när jag handlade på ICA hade de Lindor-kulor i lösvikt. Passade perfekt som lördagsgodis tyckte jag. Tänk vad livet kan ändras till det bättre helt plötsligt.       Det börjar kännas som vår ute. Det har varit många fina och varma soldagar den senaste tiden. Många upplever ju en slags vår-depression den här perioden, men jag är nog tvärtom, jag får bara extra energi! Ljuset, värmen, alla nya dofter, barmark och grönska. Det blir lättare att vakna, att ta sig till skolan, att springa i skogsspåret. Och jag har bytt sängkläder till mina allra finaste. Det känns som att ligga och sova i en björkskog.       Jag börjar få väldigt långt hår. Tänk va konstigt tiden fungerar. Jag minns som igår hur det kändes att ha kort hår och bara längta efter att det skulle växa ut, och helt plötsligt har jag hår som jag nästan kan sätta mig på när det är utsläppt. Noll tidsuppfattning. Det känns som om håret har växt sig långt på en vecka. Enda kruxet nu är att jag tröttnat på min lugg, så nu är det den jag väntar på ska växa sig lång och förena sig med resten av kalufsen. Blir mycket klämmor och hårspännen tills dess.       Nu ska jag slappna av i ett fotbad (typiskt lördags-göra), och snart nog är det dags att börja laga mat. Det blir biff med klyftpotatis och morötter ikväll. Och som underhållning ska jag bänka mig framför finalen i Melodifestivalen och heja på alla de låtar som inte är värdelösa eller pinsamma, medan jag äter några mumsiga Lindor-kulor.   Trevlig helg!!