GOTT NYTT ÅR!

Ett väldigt konstigt nyår detta år. Ingen snö, tio plusgrader och ösregn vid tolvslaget. Men trots detta en väldigt trevlig kväll. Morfar och Irma kom på nyårsmiddag där det bjöds på musselsoppa till förrätt, oxfilé med hasselbackspotatis till varmrätt och choklad- och saffranspannacotta till efterrätt. Supergott! Det enda som höll på att gå lite galet var pannacottan. Man skulle börja att göra chokladlagret och eftersom receptet vi hade bara var till fyra personer skulle vi göra dubbel sats. Jag var väldigt noggrann att dubbla allting, lade sedan gelatinbladet i blöt, blandade ner det och sedan skulle detta hällas i glas och stelna i ca en timme. Vi lät det stå över natten men rörde lite på glasen efter två timmar för att se hur allting utvecklades. Hjärtat sjönk lite när jag såg att det fortfarande var rinnande... Fanns dock inte mycket att göra då så vi gick och lade oss och tänkte att det kanske hinner stelna mer under natten. Men mitt undermedvetna kunde inte sova utan att lösa "mysteriet med den lösa pannacottan", så mitt i natten gick jag igenom processen för att ta reda på var det gick fel. Jag värmde grädden, blandade i chokladen och vaniljsockret, blötte gelatinbladet, blandade i det och häll... vänta lite... gelatinbladET...!! Jag hade varit så inställd på att göra allting i dubbel sats, men jag hade glömt bort att dubbla gelatinet. Det skulle inte vara ETT blad i, utan TVÅ blad! Suck... Men som tur var behövdes det bara massor med tid för att pannacottan skulle stelna i alla fall, med bara ett blad. Så vi kunde göra saffranslagret och allt höll ihop! Jippie!Vid tolvslaget sprakade himlen i alla världens färger och vi fick till och med se en ensam liten ljuslykta som lugnt seglade genom dimman. Vi skålade med vattenglas för vi orkade inte öppna en skumpa, sedan stupade vi i säng (vi är verkligen inga nattugglor i denna familjen...) och idag sov vi långt in på dagen. Sedan har vi bestämt oss för att göra så lite som möjligt idag. Det får man göra första dagen på året. Man måste låta själen hinna ikapp och vänja sig lite.