EN LITEN BOKRECENSION: MILLIE BIRDS BOK OM DÖDA SAKER

Författare: Brooke DaviesAntal sidor: 346Första meningen: ”Millies hund Rambo var hennes Allra första Döda sak.”HANDLING:Millie Bird är sju år gammal och har hunnit lista tjugosju föremål i sin Bok om döda saker när hennes pappa plötsligt blir nummer tjugoåtta. Vem ska nu svara på alla Millies frågor om världen? En dag blir Millie lämnad ensam kvar i köpcentret. Hennes mamma måste ha gått vilse på vägen tillbaka. Ingen lägger märke till den rödhåriga flickan med lika röda gummistövlar som sitter och väntar under stället med damunderkläder i kolossalformat. Inte förrän den åttiosexårige före detta maskinskrivaren Karl dyker upp. Karl hittar Millie. Och Millie och Karl hittar i sin tur Millies vresiga åttiotvååriga granne Agatha. Alla har de förlorat någon. Tillsammans ger de sig av på en halsbrytande resa genom Australien. De är på jakt efter Millies mamma. Och de är beredda att bryta mot alla regler.OMDÖME: Det här var en ganska fin bok. Gullig liksom. Historien drar fram i rask takt men det är karaktärerna man fastnar för. Bokens tre huvudpersoner är både färgstarka och unika och har varsitt livsöde som skapar en stor empati hos läsaren. Det är en typisk det-ena-leder-till-det-andra-roman och miljöer byts ut lika fort som humör och riktningar. Men trots att det finns en underliggande spänning och det blir riktigt roligt vid sina ställen så vet jag inte riktigt om jag köper allt. Man kan säga att det är ”Hundraåringen”-stuk på boken, men det blir tyvärr inte lika trovärdigt. Det blir stundtals nästan för fantastiskt och nästan lite jobbigt att läsa om alla hejdlösa och otroliga handlingar. Hittills tycker jag bara att Jonasson har lyckats med denna genre. Jag har tidigare läst boken ”Kaffe med rån” som handlar om pensionärer som bestämmer sig för att bli bankrånare, och det är samma sak här: jovisst det är lite kul att läsa, men i slutändan kritiserar jag mer än jag njuter och underhålls. Dessutom tycker jag slutet är alldeles för abrupt. Jag förväntade mig en upplösning, som aldrig kom. Summa summarum tror jag att jag ifrågasätter mer än vad jag i slutändan läser. Det var en gullig historia med stundtals väldigt fina bitar, men jag tror inte jag kommer läsa den igen.