när mörkret faller på dig

  Vet ni vad som stör mig mest i hela denna värld?   Att ha den där förbannade magkänslan av att nånting inte står rätt till, så man nästan mår illa. Och att inte riktigt veta vad det är, fast kanske innerst inne så vet man det. Men man hoppas med alla sinnen att det inte stämmer. Det förstör mitt annars så rätt så spralliga och glada humör. Sänker mig till botten. Vill bara ställa mig i duschen och hoppas på att den sköljs bort och försvinner ner i avloppen och aldrig mer kommer tillbaka. Eller att någon kommer och säger åt mig att det inte är någonting att noja sig över, det är bara du som har fel och snart kommer det gå över.   Sudda sudda sudda bort en massa groll och en ny start skulle jag behöva.   Men så dyker den där förbannade magkänslan upp ändå var och varannan dag och vänder upp och ner på allting, igen.