Vår resa!

Detta är min första blogg jag skriver under mina 31år.Vill att andra i min situation ska kunna få information om just det jag går igenom. Det är något jag saknar att ha någon att dela tankar o funderingar med i samma sits som mig.Jag väntar fyrlingar och är faktiskt ganska rädd. Tror de flesta förstår!Lite om mig kanske. Jag heter Anna och bor på Österlen med min man och våra två barn 13 och 7 år gamla.För ca 4år sedan bestämde vi oss för att skaffa ett till syskon, vilket kändes underbart.Detta var början på en tid med sorg och frustration över något man faktiskt inte kunde göra något åt.Vi fick hjälp efter 1 1/2 års tid med olika hormonbehandlingar.. Vilket inte hjälpte det heller. Tillslut bestämdes det att mina äggledare skulle spolas och då fick vi det dystra beskedet att där var totalt stopp. När min läkare sa det till mig så kändes det som att någon sparka undan benen på mig, allt bara föll ihop. Alla år vi försökt var totalt onödigt. Vi kunde inte alls bli gravida på egen hand. Nu skulle vårt nästa steg bli provrörsbefruktning. Men innan vi gjorde detta så tog vi en lång paus, vilket vi kände behövdes.Jag börja träna o ta hand om mig själv lite .. Tappade 13kg vilket jag är oerhört stolt över. Livet började få en ljusning jag o min man kom till rätta igen och kände att våra två barn kunde istället få all vår kärlek.♥Men nästan ett år senare så kände vi att vi kanske skulle göra ett försök ändå. Med inställningen att det inte blev men vi hade redan två fina barn. Vi startat direkt med sprutorna och allt gick väldigt snabbt. Snart var det tid att åka över till Danmark för äggplock.Dagen innan Danmarksresan så blir vår dotter magsjuk... Vad gör man???Vi fick avboka allt och tänkte ... Nästa månad nya tag.Men det blev aldrig en nästa månad. Efter ca 8-9 dagar börja jag känna mig yr och konstig på träningarna, min första tanke var att jag äter kanske för lite. Jag tränar trots allt intensivt. Men i samma veva så fick jag lite blod på pappret vid ett toalettbesök. Där börja jag ana misstankar om att något inte stod rätt till! Körde genast ner o köpte ett graviditetstest. Jo men visst, jag var gravid!!!! Hur kunde detta vara möjligt??!! Vi fick komma in på vul när jag var i V6 först. Där såg de ev fyra foster. I V8 var vi på ytterligare ett vul och där konstaterades det. Jag väntar fyrlingar. Jag blev rädd och Ledsen! Hur skulle detta gå?!?! De flesta läkarna vi träffade sa att detta var omöjligt fyra skulle inte gå! Det talades om reducering av två foster, vilket vi faktiskt övervägde! Men varken jag Eller min man kan ta detta beslutet utan vi har valt att behålla alla fyra och jag är positivt inställd till det nu :) I skrivandets stund är jag i v16 (15+0) och alla mina barn växer och ser jättefina ut i magen! Min nya läkare ska försöka hålla mina barn inne till v34! Så det är mitt mål:)Hoppas att ni vill följa med på min resa?! En av fyrlingarna v 12.6