1:a December
Godmorgon🎄1:a December idag och jag har varit vaken sen kl 5. Som alla andra morgnar förvisso. Sömnen är inte den bästa för tillfälligt, och lär väl aldrig bli igen.. Haha! Trots min lilla sömn så har jag mer energi nu än tidigare i graviditeten. Ligger o tänker tillbaka på så dåligt jag faktiskt mått.. Ständigt illamående och trött. För bara några veckor sen sov jag konstant, säkert lite pga av mitt dåliga blodvärde. Men det märks att järntabletterna hjälperðŸ‘.Är mycket, mycket piggare! Och illamåendet har precis börjat släppa.. Var tvungen att äta var tredje timme och där emellan klämde jag en o annan apelsin. Vågar inte riktigt ställa mig på vågen än ... ;)Tänker Även på vilken lättnad det är nu när vi bestämt oss för att behålla alla fyra barnen. Bara den resan har varit jobbig, en av de svåraste besluten i våra liv. När vi i v 7-8 fick reda på att där var fyra så togs det direkt upp av läkare att fosterreducering är det bästa! Men det gjordes först i v 10-12, efter att de gjort kromosom testen på de små liven, skulle något ha en avvikelse så var det de fostret de tog bort först. Jag gick på regelbundna ultraljud och reducering var det enda som diskuterades i princip, även hur fina mina barn var.. Något jag hade väldigt svårt att lyssna på just då. Varför skulle jag vilja veta att barnen var fina om två skulle bort??!! Under en tid var detta det enda jag tänkte på.. Tankar som "vad är jag för mamma som väljer bort två barn", "Kommer jag kunna se på tvillingarna i framtiden utan att tänka på de andra två?"Jag har nog vetat från början att reduceringen inte varit aktuell för oss! V.10 kom och jag träffa en ny läkare, en läkare Jag aldrig vill träffa igen. Han hade fördomar om flerbörd och han lät mig veta det. Han sa även att tar jag bort två barn så skulle jag räkna med att förlora de andra två också! Men han tyckte ändå att reduceringen var den bästa, för fyra var för mycket! Något jag fick höra genom hela det besöket att, fyra är för mycket!! Jag hade att välja mellan pest eller kolera sa han! Varje ultraljud jag varit på har bestått av ångest och en uppgivenhet, delvis för jag inte visste om jag gjorde fel som ville behålla alla.Tills i fredags då jag träffa en annan läkare. När hon fråga om vi bestämt oss och jag sa att vi ville behålla dem. Hon visa inte att hon tyckte vi gjorde fel utan börja direkt planera för en fyrlinggraviditet. Hon sa även att jag hade stora möjligheter att kunna bära barnen enda tills v34.Detta är första gången jag kände hopp och ännu bättre jag började njuta av min graviditet! Tänk vad rätt läkare kan göra<3PS. Mina barn visa inga tecken på några fel under kromosom testet <3. Ds