Över fem

Klockan är över fem. Jag kan inte sova.  Har mysit med världens finaste pojke, dvs ådi.  Fått skratta en hel del åt så otroligt störda saker med Lisa också.  Det behövdes efter en kämpig dag som den här.    Jag skrattar då jag är glad, jag gråter då jag är ledsen. Det är inget fel med det.  Det är precis så alla gör. Man kan vara glad fast det är jobbigt och kämpigt.  För även om det är det så finns det alltid minst en anledning att låta världen se ditt leende.