Karriärtips av Isabella Löwengrip

Absolut super bra tips värt att läsa och ta till sig. Jag har läst de här punkterna flertalet gånger under en längre tid. Jag tycker verkligen att ni ska läsa detta, så sanna ord från Isabella Löwengrip. 1. Överleverera! Det är de mest ambitiösa som utmärker sig. Om någon ber dig lämna in något på onsdag, lämna in det på tisdagen. Eller helst på måndagen. Och om du ska hålla ett föredrag eller liknande, förbered dig som fasen. Använd visuella hjälpmedel som videoklipp (funktionen finns i de flesta mobiler idag, det gör inget att det inte är proffsigt redigerat, den dokumentära känslan kan ge tillräckligt mycket wow-faktor åt det du ska säga) och paketera presentationen omsorgsfullt.2. Våga göra bort dig/göra fel! Som jag ofta säger: motgång föder framgång. Man måste testa och vara djärv för att komma någonvart. So what om du misslyckas med ett projekt eller inte blir rik på dina kokböcker. Gör om och gör rätt. Analysera vad som gick fel, tjura över detta i en dag eller två och sen – på’t igen bara. De flesta som är framgångsrika har en hel del fiaskon i bagaget.3. Satsa på något du tycker är roligt. Det är ofta (inte alltid, dock!) det du är bra på. Att försöka bli en framgångsrik advokat bara för att man tror att det är en ”bra” karriär, utan att vara det minsta intresserad av juridik är en rätt dålig idé. Eller att vilja jobba med media för att det är ”trendigt” om du inte har fallenhet för det. Rannsaka dig själv. Är du riktigt bra på något så satsa järnet på det. Skit i konkurrensen, eller andra som säger ”det finns inga jobb för kvinnliga DJ:s”, eller ”ytterst få kan livnära sig på att vara professionell pokerspelare”, eller ”fotbollsproffs? Jorå, lycka till…”. Tycker du att det är roligt blir det förmodligen inte lika stor belastning när du måste träna/jobba över 250% de närmaste åren. Om du saknar självinsikt (jo, många gör det – har ni aldrig kollat på ”Idol”?!) bör du rådfråga någon ärlig person i din närhet och be denna berätta för dig vad du är bra på. Du kanske själv tycker att du är grym på att laga mat men om ingen äter upp det du lagar eller aldrig ber om receptet kanske det inte är kockyrket du ska satsa på. Låt heller inte pengarna styra, det kommer inte att funka som enda drivkraft, sorry. Du måste ha grundtalang och tycka att det är roligt. Börja i den änden.4. Börja i liten skala men ha stora visioner. Respektera hur hantverket fungerar innan du vill bli chef för hela företaget. Börja på golvet. Ta jobb i kassan, i frontdesk, bli praktikant, jobba som assistent. Lyssna och lär av de som har mer rutin. Var lyhörd, hjälpsam och ställ frågor. Många är lite för ”fina” för att börja i liten skala. Det tycker jag är fel. Bara för att man börjar med att koka kaffe på en landsortstidning betyder det inte att man vill fortsätta göra det resten av livet. Men det är en början. Hur snabbt du sedan klättrar inom det företaget eller något annat är helt upp till dig och din kompetens, din arbetsvilja, flexibilitet och jävlaranamma.5. Satsa på praktik istället för teori. Jag vill på något sätt inte ringakta studier, det är jättebra att vara påläst och kunskap är den största makten. Men många pluggar och pluggar och kommer aldrig till skott och när de väl sen släpps ut i det hårda arbetslivet så funkar det inte alls i verkligheten som i skolbänken. Du måste öva, öva, öva. Vara där det händer, när det händer. Man kan liksom inte bli världens bästa pianist genom att vara grym på att läsa noter. Du måste öva, öva, öva. En månad på en riktig arbetsplats tror jag motsvarar minst ett halvårs studier av effektiv yrkeskompetens. Och fallenheten för yrket och din grundtalang slår ut allt annat. Låt inte bristen på kurser/studier eller annat hindra dig från att söka vissa tjänster. Om du VET att du är skitbra på layout men inte kan den senaste uppdateringen av InDesign, spelar det ingen roll – InDesign kan du lära dig på en helg genom att sitta och traggla hemma. Det löser sig alltid. Sök tjänsten ändå!6. Vänta inte på ”din tur”. Skapa den istället! En bra karriär ”får” man inte – den tar man. Sitt inte och vänta på att bli uppringd, ring upp istället! Jag har inga släktingar, halvsyrror eller kusiner som sitter på mediamaktpositioner som jag har kunnat utnyttja när jag velat ha jobb. Noll sådana kontakter, nada. Och trots att jag successivt har skapat mig ett ”namn” i mediabranschen i Sverige med de tidigare chefredaktörsjobb och annan mediaerfarenhet jag haft, så har jag ALDRIG blivit headhuntad eller ”uppraggad” i rollen som chefredaktör eller skribent. Alla sådana jobb har jag snällt fått söka själv. Och det är inte direkt så att dessa tjänster har varit utlysta, utan jag har sökt jobb som egentligen inte…finns. Så funkar det ibland. Finns inte drömjobbet där ute får du skapa det själv.