Mycket lärdom under några år.

Idag är det ännu en sån här dag som jag bara vill skriva av mig, om ALLT och inget. Jag tänker inte hålla tyst om något, inte alls. Jag vill som sagt hellre skriva av mig om det här och verkligen känna att jag har "ruskat" av mig allt negativt. Inte för att den här bloggen ska förmedla negativ "stämning" eller hur man ska säga men ändå, att jag vill få ur mig allt som jag just nu tänker på.   Jag har under 3-4 år träffat så otroligt många människor, underbara och mindre underbara. Personer som jag idag kommer riktigt bra överens med och som jag trivs med. Det är jag riktigt glad över. Men jag har även träffat på personer som har gjort allt för att få ner mig på botten. För 4 år sen ungefär var jag den personen som många bara kunde köra över, just för att jag inte vågade säga ifrån. Jag var den blyga tjejen som inte ville tjafsa OM det nu så krävdes så gick jag hellre därifrån. Jag fick ta det, jag fick ta emot så otroligt många konsekvenser på grund av att jag inte vågade säga ifrån. Jag ville inte skapa några konflikter överhuvudtaget, jag ville vara den snälla och omtänksamma personen som jag var och fortfarande är. Det konstiga (som jag idag tänker på) är att jag inte gav samma "käftsmäll" tillbaka till dom som faktiskt behandlade mig orättvist och gjorde allt för att få mig att må som sämst.   Jag är stolt över mig själv att jag ändå orkade med skola och allt annat runt om. Jag hoppade inte över några dagar i skolan, utan jag körde på istället. Det är jag väldigt glad över idag, även om den tiden var otroligt tuff.   Åren har gått, jag har träffat nya personer som jag skrev. Personer som jag har lärt mig så mycket av men framför allt så vågar jag idag säga ifrån på ett helt annat sätt. Jag kan säga till om jag tycker något är fel och jag tänker aldrig mer acceptera att någon trampar på mig igen, ALDRIG. Det gäller kärlek, vänskap och allt som det kan tänkas röra sig om. Aldrig mer!Jag har växt så otroligt som person under åren och jag är idag den som kan ta beslut, bestämma mig för vad som är VÄRT att lägga energi på och inte. Jag har varit med om personer som helt slutar bry sig om mig, varför ska jag då bry mig om dom? Det hade jag gjort om vi backar tillbaka några år.    Idag kan jag vända mig om och gå därifrån. Klart vissa situationer kan bli jobbiga, men jag lägger inte tid och energi på en person som inte gör detsamma till mig. Det gäller att båda ger, inte bara en. Tror många förstår att jag pratar överlag om kärlek och det stämmer. Jag är inte den som desperat letar efter någon, absolut inte men hittar man någon som man trivs med, så gör jag det ALLTID helhjärtat. Förväntar mig oftast att den andra också ska göra det, men så finns det dessa tillfällen som den INTE gör det.   Jag är den som gillar att visa uppskattning, gillar att vara omtänksam och snäll. Jag är SÅN men jag måste själv lära mig att jag inte alltid kan vara det. Jag kan vara det mot dessa personer som FÖRTJÄNAR det, inte till dom som INTE förtjänar det. Rätt logiskt va?   Tack för mig!