Tar ett steg tillbaka för att kunna se ljuset i tunneln

Hejsan,   Nu vet jag att de flesta hemma i Stockholm njuter av sin ledighet under påskhelgen. Hoppas ni har fint väder och äter massor av godis och umgås med vänner och familj. I går var det en sak som kom över mig och det var att jag kommer sakna att inte få mitt påskägg av min mamma som jag alltid får varje år. Låter kanske barnsligt men så är det.   De som känner mig vet att jag är en väldigt lugn person och stressar inte upp mig eller blir arg speciellt ofta. De som känner mig lite mer vet att inom mig pågår det ett krig av funderingar, prioriteringar, känslostormar,tankar om att inte misslyckas, behaga många omkring mig, punktlighet m.m. Tänkte låta alla som läser få lära känna mig lite mer genom att berätta om min dag idag.   Jag skulle vara på kontoret kl 8.30 idag för att sedan åka till Abu Dhabi för att möta en kund. Jag har aldrig varit i Abu Dhabi så redan där höjs min stress inombords att lyckas hitta till rätt ställe. Min morgon börjar med att jag vaknar kl 08:40 av att alarmet inte har ringt. Kan ni förstå den stresskurvan som gick upp då. På 20 min är jag från sängen på kontoret och i vanliga fall tar bara resan till jobbet 25 min så ni förstår att det gick fort. Sedan var det bara att sätta fart mot Abu Dhabi med en utskriven papperskarta dit jag skulle. Normalt sätt skulle det ta 2 timmar att ta sig till marinan i AD men det gick på 1,20 minuter.... Jag klarade det för jag är inte gjord för att misslyckas.. Känslan efteråt var att jag ville fira och hoppa jämnfota men den känslan varade i ca 5 minuter för sen slog det mig att jag behöver ingen mer stress runt mig och varför kollade jag inte alarmet 3 ggr igår kväll så jag var helt säker på att den skulle ringa? Nu är jag hemma i lägenheten igen och jag känner mig tom och inser att känslan att lyckas kanske inte alltid är det man borde sträva efter utan strävan vore vara att lyckas må bra inombords. Stressen kommer ikapp en och din fasad som du uppehåller för din omgivning kommer att krackelera och då måste du visa den sidan av dig själv som du ogärna vill ta fram. Jag vill alltid vara positiva, glada Ellinor som alltid bringar glädje för jag älskar den sidan hos mig själv. Nu tänker jag ge mig själv några timmar av bara tystnad och eftertanke för snart ska jag träda fram som vanliga Ellinor och bringa glädje åt andra och mig själv. Jag längtar och kan redan se ljuset i tunneln.   Massa kärlek till er alla som har orkat läsa hela mitt inlägg. Jag hoppas att jag har kunnat beröra er på något sätt eller fått er som också kan känna tomhet ibland att inse att man får stanna upp och ta den stund för sig själv som behövs för att komma tillbaka som den personen ni vet att ni är och vill vara.  <3 span="">   Abu Dhabi Marina